Till undermeny Karta Kontakt

Krisberedskap

Det finns lagstiftning som reglerar vad kommunen ska göra för att förbereda sig och vad kommunen kan göra om det blir kris.

Kommunen ska varje mandatperiod fastställa en plan för hur kriser och andra samhällsstörningar ska hanteras. Knivstas ledningsplan fastställdes senast 2016. Planen syftar till att samordna de kommunala ledningsinsatserna vid en kris. I planen beskrivs kommunledningens organisation, uppgifter och arbetssätt. Som bilaga till planen finns en fastställd krisinformationsplan.

Ledningsplanen hålls levande genom återkommande utbildning och övning.

Tre grundprinciper

Utgångspunkten för förberedelser inför och hantering av en kris eller annan samhällsstörning är tre principer:

  • Närhetsprincipen – innebär att krisen ska hanteras så nära den vardagliga verksamheten som vanligt. Den som kan verksamheten och har kompetensen i vardagen ska också hantera verksamheten vid en krissituation .
  • Likhetsprincipen – innebär att verksamheten vid en kris ska skötas på samma sätt som i vardagen
  • Ansvarsprincipen – innebär att den som är ansvarig för verksamheten i vardagen också är ansvarig vid en kris.

Flexibel organisation

En svårighet i förberedelserna inför en kris är att man inte vet hur krisen kommer att se ut, eller var den kommer att äga rum. Det är därför viktigt att – utifrån de tre grundprinciperna – arbeta för att skapa en flexibel och allsidig kommunal organisation. I den akuta fasen ska kommunens resurser kunna tas i anspråk för att klara den situation som uppstått. Det handlar framför allt om att personal ska kunna styras om och användas i en verksamhet som på grund av en kris behöver fler personer på plats.   

Krisledningsnämnd

I en kommun är det kommunstyrelsen och nämnderna som styr verksamheten. Dessa är jämställda och ansvarar var och en för sina verksamhetsområden.

Utöver den vardagliga politiska organisationen finns också en krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden sammankallas när en kris innebär så stora samhällsstörningar att den ordinarie organisationen inte fungerar tillräckligt effektivt, och har svårt att klara den akuta situationen. Krisledningsnämnden går då in och tar över ansvaret för hela eller delar av kommunens verksamhet.

Exempel på sådana kriser kan vara långvarigt strömbortfall vintertid som även stoppar fjärrvärmeleveranser, långvarigt snöoväder med blockerade vägar, stor bussolycka med skolbarn inskrivna i kommunens skolor, avbrott av färskvattenleveranser under lång tid, järnvägsolycka som inte är räddningstjänst, men där omfattande utrymning av medborgare krävs eller omfattande matförgiftning vid leverans från kommunens centralkök. En sådan större och allvarlig händelse kan också vara en händelse av psykosocial natur.

Det är kommunstyrelsens ordförande som beslutar om kommunen ska gå upp i krisledningsnämnd. 

Krisledningsgrupp

Till sin hjälp har krisledningsnämnden en krisledningsgrupp som leder arbetet under en kris. Den leds och sammankallas av kommundirektören och är sammansatt av tjänstemän. I Knivsta kommuns krisledningsgrupp ingår:

  • Kommundirektören
  • Administrativ chef
  • Teknisk chef
  • Stadsarkitekt
  • Socialchef
  • Fritid- och kulturchef
  • Informationschef
  • Ekonomichef
  • VD för de kommunala bolagen
  • Kommunens beredskapssamordnare är knuten till krisledningsgruppen

Krisledningsgruppen kan sammankallas såväl vid större som mindre kriser.  

Sårbarhetsanalys

En viktig del av kommunens förberedelser är en sårbarhetsanalys som är gjord och som löpande ses över och uppdateras.

Sårbarhetsanalysen publiceras inte på webben, men den är allmän handling och kan begäras ut från kommunens diarium.