Detaljplaneprocessen

Allt börjar med en idé för att utveckla mark eller bebyggelse. Idén kan komma från en fastighetsägare, en byggherre eller från kommunen själv.

Om idén kräver att en ny detaljplan ska upprättas, eller att en befintlig detaljplan behöver ändras eller upphävas, behöver du ansöka om ett planbesked.

Se mer information om hur du ansöker om planbesked

När din ansökan har kommit in granskar kommunen din ansökan och bedömer om din föreslagna planläggning är lämplig eller inte.

Kommunstyrelsen beslutar om att ge ett positivt eller ett negativt planbesked.

Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska du få ditt planbesked senast fyra månader efter att en fullständig ansökan har inkommit till kommunen. Ett positivt planbesked visar att kommunen har för avsikt att starta ett detaljplanearbete enligt din ansökan. Beskedet innehåller information om ungefär när detaljplanen ska vara klar för antagande samt information om avgiften för planbeskedet. - ta bort, det är en alldeles för stor osäkerhet att skriva ut att vi kan lova datum/tid för antagande mm

Ett planbesked är inte juridiskt bindande och garanterar varken att området faktiskt kommer att planläggas i framtiden eller att detaljplanen blir exakt som i ansökan. Ett positivt besked innebär enbart att kommunen ska inleda arbete med en detaljplan, för att pröva vad marken är lämplig för.

Om bedömningen blir att den föreslagna planläggningen inte är lämplig, blir planbeskedet negativt. Beslutet kan inte överklagas, men kommunen måste ange skälen till avslag. Du har därefter möjlighet att lämna in en ny ansökan.

Kommunstyrelsen ger startbesked för planarbetet genom att ge ett planuppdrag.

Uppdraget tas emot av Samhällsbyggnadskontoret där planhandläggare inleder arbetet med en detaljplan.

Under arbetet prövas idén mot platsens konkreta förutsättningar. Handläggare utreder I det här skedet olika frågor tillsammans med övriga sakkunniga. Det kan till exempel handla om trafik, vatten, miljö och buller.

I det färdiga detaljplaneförslaget beskriver kommunen hur marken får användas och hur byggnaderna ska utformas. Förslaget innehåller en plankarta och en planbeskrivning som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel illustrationskarta, miljökonsekvensbeskrivning, bullerutredning och naturinventeringar.

När förslaget är klart är det ansvarig nämnd (kommunstyrelsen eller samhällsutvecklingsnämnden) som beslutar om att gå ut med detaljplaneförslaget på samråd.

Under samråd får alla som vill - boende i området, fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra intressenter - möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till detaljplan.

Förslaget presenteras på knivsta.se och i Knivsta kommunhus. Kommunen skickar också ut det till myndigheter, organisationer, fastighetsägare och boende inom eller på angränsande fastigheter.

Synpunkterna måste lämnas in skriftligt för att de ska kunna beaktas.

Syftet med samrådet är bland annat att samla in kunskap och fakta från berörda. På det sättet får kommunen ett bättre beslutsunderlag inför det fortsatta arbetet med detaljplanen.

Efter samrådet sammanställer kommunen de synpunkter som kommit in. De tas sedan med in i det fortsatta arbetet med förslaget, som kan komma att ändras utifrån synpunkterna. Om kommunen väljer att inte beakta inkomna synpunkter behöver kommunen förklara varför i en så kallad samrådsredogörelse.

Oavsett om det görs ändringar i detaljplaneförslaget efter samråd eller inte så presenterar kommunen planförslaget igen efter samråd, och ställer ut det för allmänheten i en så kallad granskning.

Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig att lämna dina synpunkter. Vid standardförfarande ska granskningstiden vara minst två veckor (i vissa fall är det möjligt att förkorta den tiden, om samrådskretsen är överens om det, se boverket.se Länk till annan webbplats.).

Det är antingen kommunstyrelsen eller samhällsutvecklingsnämnden som tar beslut om att förvaltningen får inleda granskningsprocessen.

Om du berörs av detaljplaneförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha kommit i senast innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkter från samrådet ska inkluderas i utlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare i en samrådsredogörelse.

När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka ut utlåtandet eller ge information om var utlåtandet finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

När granskningstiden har gått ut, och kommunen har sammanställt inkomna granskningsyttranden samt gjort eventuella justeringar av planförslaget, beslutar kommunfullmäktige om detaljplanen ska antas. I enklare fall kan ansvarig nämnd anta en detaljplan.

När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela och anslå beslutet på sin anslagstavla. Ett meddelande skickas till bland annat de berörda grannar som inte har fått sina synpunkter på förslaget tillgodosedda.

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen.

Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området kan du vara berörd. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallad formaliafel.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.

Kommunen informerar de personer som inte har fått sina synpunkter under samråd eller granskning tillgodosedda, och bifogar information om att de kan överklaga beslutet och hur de går till väga för att överklaga.

Se vår sida "Överklaga en detaljplan" för mer information kring hur du överklagar

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla.

Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats.

Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft.