Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Sök på webbplatsen

Detaljplaneprocessen

Att arbeta fram eller förändra en detaljplan följer en speciell rutin som kallas planprocess. Plan- och bygglagen (PBL) styr processen för en detaljplan. Här kan du läsa mer om hur hela processen går till, från idé till färdig detaljplan.

Planförfarande

Att arbeta fram eller förändra en detaljplan följer en speciell rutin som kallas planprocess. Plan- och bygglagen (PBL) reglerar processen för en detaljplan. Det finns flera sätt att ta fram en detaljplan, vanligen med ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Vilket förfarande som vi använder beror på om planen följer översiktsplanen, har liten eller stor miljöpåverkan eller är av betydande intresse för allmänheten.

Läs mer om planprocessen och dess olika förfarande på boverket.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Idé

Allt börjar med en idé som antingen kommer från en fastighetsägare, byggherre eller kommunen själv. Om idén kräver att en ny detaljplan upprättas, att en befintlig ändras eller ska upphävas måste man ansöka om ett planbesked.

Planbesked

Planbesked är ett beslut om planenheten kan påbörja ett detaljplanearbete eller inte. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska kommunstyrelsen fatta ett beslut om planbesked inom fyra månader från att den fullständiga ansökan inkommit till kommunen.

Ett positivt planbesked visar att kommunen har för avsikt att starta ett planarbete enligt ansökan som inkommit. Den innehåller uppskattad tidpunkt för antagande av detaljplanen samt information om avgiften för planbeskedet. Ett planbesked är inte juridiskt bindande och garanterar därmed inte att området kommer att planläggas.

Vid planläggning efter ett positivt planbesked är det inte säkert att det kommer bli som ansökan i planbeskedet, utan planprocessen ska pröva vad marken är lämplig för.

Om kommunen inte finner det lämpligt med den föreslagna planläggningen blir planbeskedet negativt. Det går inte att överklaga ett planbesked men kommunen är skyldig att ange skälen till varför de ger avslag och den sökande har därefter möjlighet att lämna in en ny ansökan.

Det är kommunstyrelsen som beslutar om att ge antingen positivt eller negativt planbesked. Vid ett positivt planbesked lämnar kommunstyrelsen över ärendet till Samhällsbyggnadskontoret där det behandlas av Planenheten.

Samråd

Vid samråd finns ett konkret förslag till en ny detaljplan, med plankarta och planbeskrivning. Vi ställer ut förslaget på kommunens hemsida och i kommunhuset. Vi skickar även ut förslaget till myndigheter, organisationer, fastighetsägare och de som bor inom eller på angränsande fastigheter. Detta för att de ska ta del av förslaget och få möjlighet att lämna synpunkter på det.

Syftet med samrådet är att kommunen ska få ett bättre beslutsunderlag genom att samla in kunskap och fakta om det berörda området. Med den informationen ska planhandläggaren sedan kunna arbeta vidare med detaljplanen.

Samrådsredogörelse

Samrådsredogörelsen ska innehålla en sammanställning av de synpunkter som inkommit till kommunen under samrådet. I redogörelsen ska kommunen redovisa sitt ställningstagande och förslag med anledning av de inkomna synpunkterna. Det ska även framgå vilka synpunkter som inkommit men som vi inte har kunnat beakta.

Granskning

Innan kommunen kan anta en detaljplan ska planförslaget göras tillgängligt för granskning. Precis som under samrådet ger granskningen de berörda åter igen en möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Syftet med granskningen är att visa det förslag som kommunen avser att anta och därmed ge de berörda en möjlighet att lämna in sina synpunkter.

Granskningsutlåtande

Efter granskningen ska kommunen sammanställa de skriftliga synpunkter som inkommit under granskningen i ett granskningsutlåtande. I granskningsutlåtandet ska kommunen redovisa sitt ställningstagande samt förslag med anledning av synpunkterna. Om kommunen inte har tillgodosett inkomna synpunkter ska detta tydligt motiveras.

Efter att granskningsutlåtandet är klart ska utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt skickas till alla som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Om det skulle vara oklart vilka som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda kan kommunen välja att skicka utlåtandet eller meddelandet om var det finns, till samtliga som har lämnat sina synpunkter.

Antagande

Vid antagande redovisar planhandläggaren det slutgiltiga förslaget för politikerna i samhällsutvecklingsnämnden eller kommunfullmäktige beroende på detaljplanens omfattning. Det är politikerna som beslutar om att anta detaljplanen eller inte.

När detaljplanen har antagits skickas ett meddelande till bland annat de berörda grannar som inte har fått sina synpunkter på förslaget tillgodosedda. Om du inte har fått dina synpunkter tillgodosedda kan du sedan överklaga beslutet om antagande till Mark- och miljödomstolen.

Överklagande

I meddelandet som skickas ut till de personer som inte har fått sina synpunkter under samråd eller granskning tillgodosedda, bifogas information om att de kan överklaga beslutet och hur de går tillväga. Överklagandet måste ske inom tre veckor från det att det justerade protokollet sitter uppe på kommunens anslagstavla.

För att du ska ha rätt att överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • den klagande måste, senast granskningstiden har gått ut, ha lämnat skriftliga synpunkter som kommunen inte tillgodosett i planen, och
  • beslutet måste angå den klagande och ha gått denna emot.

Med detta menas att för att få rätten att överklaga ett beslut kräver det att du har yttrat dig tidigare under planprocessen och inte fått dina synpunkter tillgodosedda. Synpunkterna måste du ha lämnat in till kommunen skriftligen och det räcker med att du har yttrat dig under något av de tillfällen som givits, vid samråd eller granskning.

Beslutet måste även angå dig och ha gått dig emot.

Se "Överklaga en detaljplan” för mer information kring hur du överklagar.

Laga kraft

Beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft när tiden för överklagande gått ut och om länsstyrelsen har beslutat att inte överpröva planen.

  • Tiden för överklagande är tre veckor från det att kommunen har justerat protokollet på kommunens anslagstavla.
  • Tiden för länsstyrelsen att överpröva antagandebeslutet är tre veckor från det att de har mottagit ett meddelande från kommunen om att detaljplanen har blivit antagen.

Om länsstyrelsen väljer att överpröva antagandebeslutet eller om antagandebeslutet blir överklagat vinner inte detaljplanen laga kraft förrän dessa ärenden är avgjorda samt om planen inte upphävs. Det vill säga att besluten om att anta detaljplanen vinner laga kraft när möjligheterna att överklaga är uttömda och ärendet är avgjort.

När en detaljplan vinner laga kraft kungör kommunen det på sin anslagstavla och i ortstidning.

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 18 september 2020