Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Sök på webbplatsen

Se frågor och svar från det öppna dialogmötet 8 juni

Tisdag 8 juni arrangerade Knivsta kommun ett öppet digitalt dialogmöte om förslaget till stadsutvecklingsstrategi. Tack till alla er som skickade in frågor till mötets frågestund! Här har vi samlat svar på de frågor som inte hann besvaras under mötet.


Vill du ta del av fler frågor och svar om Knivsta 2035 och förslaget till stadsutvecklingsstrategi? Se våra samlade frågor och svar om stadsutvecklingen här

Knivsta kommer fortsätta utvecklas i ungefär samma takt som de senaste tio åren. Genom en strategisk planering kan kommunen se till att de nya stadsdelarna blir säkra och känns trygga och välkomnande för alla människor.

Stadsutvecklingsstrategin bestämmer inte exakt hur platser och bebyggelse ska utformas, men ger inriktningen för planering för trygghet på översiktlig nivå.

Bland annat handlar det om att skapa platser där människor vill vara, att se till att boende och verksamma i husen kan se det som händer på gatorna runtomkring och att genom variation, blandning och mötesplatser bygga tillit i samhället i stort.

Knivstas ambition är att bibehålla eller förbättra ekosystemtjänsterna i kommunen.

Det kan handla om att öka värdet på de rekreativa ekosystemtjänsterna genom att ge fler människor tillgång till varierade naturmiljöer, att förbättra möjligheten att ta hand om dagvatten och genom att minska föroreningar genom övergången till fossilfria transporter.

Det är en väldigt viktig aspekt lyfts i den här frågeställningen. Den konventionella lösningen idag är ofta att de parkeringar som byggs i till exempel ett bostadsprojekt inte betalas fullt ut av den som hyr parkeringen utan subventioneras av alla de som har en bostad i byggnaden.

Den problematiken kan vi förhoppningsvis komma åt genom att vi samlar flera kvarters parkeringar i ett gemensamt mobilitetshus. Dels så bör det skapa en flexibilitet som ger ett mindre parkeringsbehov på totalen, dels kan man också styra så att det blir en jämlik och rättvis fördelning av parkeringskostnaden på dem som faktiskt nyttjar parkeringsplatserna.

Stadsutvecklingsstrategin anger inte exakt hur mobilitetshubbar eller mobilitetshus ska byggas eller drivas. Parallellt med stadsutvecklingsstrategin pågår arbetet med en transportplan för hållbar mobilitet för Knivsta kommun. Där ingår bland annat att undersöka olika former för vad mobilitetshubbar ska innehålla och hur de ska finansieras. I de nya stadsdelarna kommer parkering längs gator endast vara möjlig för angöring och för personer med funktionsnedsättning.

Det pågår en stor åtgärdsvalsstudie med Trafikverket, Region Uppsala, Uppsala kommun och Knivsta kommun där vi tillsammans tittar på just den frågan och utreder hur transportinfrastrukturen ska utformas för bättre klara dagens behov samt den expansion som kommer genom stadsdelarna som skapas kopplat till järnvägsutbyggnaden.

I våras tecknade kommunen ett avtal med Trafikverket och Uppsala kommun om att en ny trafikplats ska byggas på E4:an norr om Alsike.

Ett av de huvudsakliga syftena med stadsutvecklingsstrategin är att samordna bebyggelse och mobilitetslösningar, så att de som bor och verkar i de nya stadsdelarna ska kunna ta sig fram med gång-, cykel- och kollektivtrafik. En ny station i Alsike, förbättrad busstrafik, fler gång- och cykelvägar och utökat serviceutbud gör att behovet av privata bilresor minskar.

Parallellt med stadsutvecklingsstrategin arbetar kommunen med en transportplan för hållbar mobilitet, som beskriver planer för trafik och mobilitet i hela kommunen.

Kommunen, Trafikverket, Region Uppsala och Länsstyrelsen har alla viktiga roller att spela i planeringen av infrastrukturen för de nya stadsdelarna, och samverkar för att det ska bli bra.

Trafikverket utreder flera sträckningar för de två tillkommande spåren genom Knivsta kommun, varav ett alternativ är parallellt med de befintliga spåren. Trafikverket ansvarar för att se till att planering och utbyggnad av järnvägsanläggningen sker på rätt sätt, deras utgångspunkt är att göra så lite intrång på andras mark och ställa till med så lite problem för de boende som möjligt. De kommer också ha dialog med berörda fastighetsägare. Du kan läsa mer om detta på Trafikverkets hemsida, till exempel i den här broschyren. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunen ansvarar för att se till att tillkommande bebyggelse är lokaliserad och utformad på ett lämpligt sätt, bland annat utifrån Trafikverkets planer för utbyggnaden av vägar och järnvägar. Detta prövas genom att kommunen tar fram så kallade detaljplaner. En järnväg får inte byggas om det strider mot gällande detaljplan. Kommunen kommer under detaljplaneprocessen ha dialog med både berörda fastighetsägare och med Trafikverket.

Se samlad information om fyra spår Uppsala på Trafikverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Knivsta har ett mycket attraktivt läge, och många människor söker sig hit för att arbeta och bo. Vi räknar med att denna efterfrågan på att flytta till Knivsta kommer att fortsätta, och då behöver samhället utvecklas.

Genom att strategiskt samordna utvecklingen och ta ett samlat grepp om den förväntade tillväxten kan vi skapa bra förutsättningar för det framtida Knivsta.

Då kan vi hitta goda och hållbara lösningar för stadsbyggnaden, och vi kan möjliggöra för ett framtida Knivsta både nuvarande och nya invånare i kommunen kan få bättre tillgång till exempelvis fina grönområden, bättre service och mer tillgänglig kollektivtrafik.

Även om inga nya invånare skulle flytta till Knivsta så ska kommunen enligt lag skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Knivsta kommer alltså fortsätta utvecklas. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den föreslagna utvecklingen kommer ske över mycket lång tid, och tillväxttakten är förmodligen inte högre än vad den varit de senaste 10 åren.

Se gärna mer i våra samlade frågor och svar om stadsutvecklingen, fråga "Varför vill ni på kommunen att Knivsta ska växa hela tiden? Jag vill ha det som det är."

Kommunen arbetar för att människor, oavsett funktionsvariation, ska kunna leva ett gott liv i de nya stadsdelarna. Genom satsningar på hållbar mobilitet i form av gång-, cykel- och kollektivtrafik blir det lättare och säkrare att ta sig mellan olika platser.

Kommunen använder, precis som andra myndigheter, ordet ”gående” som ett samlingsbegrepp som även inkluderar exempelvis den som färdas i rullstol, åker skidor eller leder en cykel.

Kommunen arbetar med ett så kallat Lokalt åtgärdsprogram för Knivstaån och Pinglaström. Åtgärdsprogrammet kommer att utreda hur den planerade exploateringen i vattendragens avrinningsområde kan bidra till att förbättra deras vattenkvalitet för att bidra till att miljökvalitetsnormer (MKN) uppnås.

I strukturförslaget för västra Knivsta har bebyggelse huvudsakligen placerats minst 30 meter från åns kant för att underlätta för åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten. Stadsutvecklingsstrategin anger däremot inte exakt hur detta ska göras.

Stadsutvecklingsprincip nummer 3 anger bland annat att ”Den nya bebyggelsen ska uppföras i mänsklig skala, oftast mellan två och fem våningar hög.” och att ”Enstaka högre hus, så kallade landmärken, kan prövas”.

Exakt vilken typ av bebyggelse som är lämplig på olika platser bestäms inte i stadsutvecklingsstrategin. Det är frågor som istället hanteras i kommande detaljplaner, och som beror på förutsättningarna på varje plats att uppfylla kommunens mål för hållbar samhällsutveckling.

Bebyggelsen på östra sidan av järnvägen i Knivsta (till exempel inom kvarteret Virkesladan) omfattas inte av stadsutvecklingsstrategins förslag för två hållbara stadsdelar.

Du kan själv vara med och påverka varje nytt detaljplaneförslag i kommunen. Inför varje detaljplan bjuds alla medborgare in att lämna synpunkter enligt Plan- och bygglagen (PBL). Läs mer om detaljplaneprocessen här

Arbetet med förslaget till stadsutvecklingsstrategi har pågått i snart tre år. För kommunen är det viktigt att det finns gott om möjligheter för boende och verksamma att vara med och ge sina förslag och synpunkter på förslaget till stadsutvecklingsstrategi.

Eftersom stadsutvecklingsstrategin inte är ett juridiskt bindande dokument så regleras det inte av Plan- och bygglagen, och det finns därför inget lagkrav på tid för dialog eller samråd. Kommunens bedömning är att dialog under tre och en halv månad är jämförbart med, eller kanske något längre än, vad som är vanligt för denna typ av dokument.

I fortsatt arbete med framtagande av detaljplaner för de olika delområdena kommer det finnas möjlighet att lämna synpunkter igen. Processen för detaljplaner styrs av Plan- och bygglagen, bland annat genom krav på samrådstid.

Med bakgrund i Fyrspårsavtalet har kommunen sett ett behov av att ta ett samlat grepp kring utvecklingen, och gör det i projektet Utvecklingsprogram 2035. Projektet består av en mängd deluppdrag, som framtagande av en övergripande stadsutvecklingsstrategi för västra Knivsta och Alsike, en transportplan för hållbar mobilitet, energi- och klimatstrategi, kommunalekonomiska analyser, infrastrukturplanering, grön infrastruktur, social hållbarhet och detaljplaner.

För projektet finns två styrgrupper. Den politiska styrgruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsutvecklingsnämndens presidium. Styrgruppen på förvaltningsnivå består av kommundirektör, ekonomichef, samhällsbyggnadschef, exploateringschef, planchef och kommunikationschef. Styrgrupperna fattar övergripande beslut om till exempel tidplan, budget och inriktningsmål.

Det löpande arbete samordnas av projektledare Pelle Mikaelsson. För stadsutvecklingsstrategin finns en projektgrupp bestående av sakkunniga från kommunen och externa konsulter.

Du kan läsa mer om projektets organisation här

Knivsta växer

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 6 september 2021