Coronaviruset och covid-19:
För att förhindra smittspridning råder skärpta nationella föreskrifter och allmänna råd som vi alla behöver följa. Läs mer om coronaviruset och covid-19

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Sök på webbplatsen

Kapitel 4: Tematiska strategier

För att kunna utveckla de nya stadsdelarna på ett
hållbart sätt har kommunen tagit fram strategier
inom olika områden. Dessa strategier ska ligga till
grund för den fortsatta planeringen av stadsdelarna.

Varje tematiskt avsnitt beskriver en kort bakgrund, och hänvisar till genomfört, pågående eller kommande arbete inom kommunen. Här på sidan hittar du de viktigaste punkterna inom varje tema, det vill säga kommunens inriktning för den framtida planeringen.

Hållbar mobilitet (sidan 59 i strategidokumentet)

  • Den kommande planeringen ska följa inriktningen i förslaget till transportplan för
    hållbar mobilitet.
  • Utbyggnaden av gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver ske tidigt och prioriteras i utbyggnadsfasen.
  • Järnvägens så kallade barriäreffekter ska motverkas i största möjliga mån. På så sätt kan de östra och västra sidorna av tätorterna kopplas samman.
  • Stadsdelarna ska planeras utifrån hållbar mobilitet, som bland annat innebär att resor ska vara klimatvänliga.
  • Infrastrukturen som kopplar ihop stadsdelarna med omgivningen ska vara ändamålsenlig och stödja hållbart resande.
  • Gaturummet i de nya stadsdelarna ska upplevas tryggt och säkert, samt utformas på ett attraktivt sätt.

Grön infrastruktur (sidan 66)

  • Utvecklingen av grön infrastruktur, det vill säga grönska, växtlighet och natur, behöver hålla jämna steg med bostadsbyggandet och det ökade antalet invånare.
  • Tillgången till grönområden och andra platser för olika aktiviteter ska i möjligaste mån säkerställas.
  • Den gröna infrastrukturen bör ha prioriterade funktioner i olika delar av bebyggelsen och gaturummen.
  • I all planering bör kommunen ta hänsyn till klimatförändringar och dess negativa effekter.
  • Byggande på produktiv jordbruksmark samt intill betesmark ska i största möjliga mån undvikas.
  • Knivsta kommun ska samarbeta med Uppsala kommun om grönområden för ekosystemfunktion och rekreationsområde kring kommungränsen.

Bostadsförsörjning (sidan 74)

  • Inom kvarteren bör bostäder blandas, med olika boendekostnadsnivåer, upplåtelseformer, bostadsstorlekar och boendeformer.
  • Ett rikt utbud av olika boendeformer uppmuntras.
  • Markanvisning gör ges till olika byggföretag för att bidra till olika typer av bostäder med varierande boendekostnad.
  • Särskilda boenden för äldre samt för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga placeras nära service.
  • Minst 30 procent av bostäderna ska vara hyresrätter. Minst 3 procent av hyresrätterna ska ha en låg hyra.
  • Gemensamhetslokaler bör finnas inom varje kvarter.
  • Kommunen bör uppmuntra till långsiktig förvaltning, alltså att den som bygger något också tar hand om byggnaden under lång tid.

Näringsliv (sidan 78)

  • Västra Knivsta och Alsike ska planera för etableringar av både kontor, service och andra näringsverksamheter.
  • Ambitionen är att öka antalet arbetstillfällen och andelen dagbefolkning. Då blir Knivsta en plats att leva på dygnets alla timmar.
  • Stadsbyggandet ska vara blandat och flexibelt med service, gemensamhetslokaler, rekreation i närområdet. Det ska också finnas anpassningsbara ytor för boende, arbete och kommersiella verksamheter.
  • Mark bör reserveras i centrala lägen, för att vi i ett senare skede ska kunna utveckla verksamheter i blandstadsmiljö.
  • Kommunen bör möjliggöra hållbarhetslösningar genom att främja testbäddsverksamhet och öka samverkan med företag samt universitet och högskolor.
  • Dagligvaruhandel, och i viss utsträckning sällanköpshandel, bör finnas inom gångavstånd.

Social hållbarhet (sidan 82)

  • Stadsbyggandet ska i möjligaste mån bidra till jämlik tillgång till grundläggande stadskvaliteter i form av offentlig och privat service, arbetsplatser, kultur, mobilitet och rekreation.
  • Kommunen bör verka för ett varierat utbud av bostadstyper, upplåtelseformer och hustyper i hela utredningsområdet.
  • Stadsbyggandet ska i möjligaste mån bidra med inkluderande, sammankopplade och flexibla offentliga platser och stråk. Platser för kultur och idrott bör planeras in i tidigt skede.
  • Stadsbyggandet och transportsystemet ska utformas för att skapa trygga och säkra miljöer. Miljöerna ska understödja gång-, cykel- och kollektivtrafik för att främja fysisk aktivitet och därmed folkhälsan.
  • Staden ska utvecklas i dialog med dig som bor och verkar i kommunen.
  • När staden växer bör den sociala infrastrukturen hålla jämna steg med bostadsbyggandet och det ökande antalet invånare. Det innebär exempelvis tidiga satsningar på skolor, idrott, kultur och vård.
  • Offentlig konst bör finnas med tidigt i den fortsatta planeringen.

Kulturmiljö (sidan 88)

  • Värdefulla kulturmiljöer och landskapsbilder bör ses som en resurs att ta fasta på.
  • Kulturmiljö behöver beaktas i varje enskild plan, utifrån respektive områdes förutsättningar.
  • Ny bebyggelse ska anpassas till terrängen och till odlingslandskapet. På det viset tar vi med oss historien in i framtiden.
  • Då utbyggnaden sker under lång tid, kommer olika delområden naturligt få olika karaktärer. Det är viktigt att varje delområde hålls ihop, men att det samtidigt finns plats för variation.

Energi och klimat (sidan 92)

  • Ny bebyggelse ska vara klimatneutral på områdesnivå senast år 2035.
  • En tydlig definition av vad en klimatneutral stadsdel är ska tas fram.
  • Invånare och verksamma i västra Knivsta och Alsike ska kunna leva fossilfritt senast år 2035.
  • För dig som bor och verkar i stadsdelarna ska det vara lätt att göra de val i vardagen som bidrar till en minskad klimatpåverkan.
  • Kommunen ska ta in energi- och klimatfrågan tidigt i planeringsprocesserna för att skapa goda förutsättningar från början.
  • Den nya bebyggelsen ska bidra till ett minimerat resursuttag av energi och råvaror. Lokala kretslopp ska premieras i möjligaste mån.
  • Staden bör se till att bibehålla en flexibilitet i sina strukturer. Då kan vi lättare anpassa oss till framtida lösningar och behov.
  • Underlag så som koldioxidbudgetar, klimatdeklarationer, livscykelanalyser ska ligga till grund för beslut om lämplig bebyggelse.
  • Inför markanvisningar, detaljplaner och exploateringsprojekt ska en särskild hållbarhetsöverenskommelse tecknas mellan kommunen och de aktörer som ska utveckla ett område.
  • Kommunen bör fortsätta att fördjupa sin samverkan med offentliga och privata aktörer i syfte utveckla det hållbara och klimatneutrala samhället.

Läs mer

För att läsa mer om de tematiska avsnitten, se sidorna 58 - 99 i huvuddokumentet. Sidnummer för respektive tematiskt avsnitt anges även ovan inom parentes.

Knivsta växer

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 2 juni 2021