Att minska den negativa påverkan som vårt samhälle har på klimatet, och bygga hållbart, är viktigt när kommunen planerar och utvecklar de två nya stadsdelarna i västra Knivsta och Alsike.

I stadsutvecklingsstrategin anges bland annat att:

• Ny bebyggelse ska vara klimatneutral på områdesnivå senast år 2035.
• Invånare och verksamma i västra Knivsta och Alsike ska kunna leva ett fossilfritt liv senast år 2035.
• För varje invånare ska det vara lätt att göra val i vardagen som bidrar till en minskad klimatpåverkan.

Det är stora mål, men viktiga. Hela samhället står inför en stor utmaning gällande den nödvändiga klimatomställningen. I de nya stadsdelarna finns en unik chans att på allvar skapa en bebyggelsestruktur och en ordning som skapar förutsättningar för ett på alla sätt hållbart samhälle.

Fem insatsområden

I avsnittet om energi och klimat i stadsutvecklingsstrategin beskrivs fem insatsområden som ska beaktas när de nya stadsdelarna planeras och byggs.

1. Fossilfrihet

När vi ställer om till ett transportsystem som inte är beroende av förbränning av fossila bränslen kan vi minska rejält på våra koldioxidutsläpp. För att åstadkomma det så behöver vi satsa mycket på gång-, cykel-, och kollektivtrafik.

2. Kretslopp, förnybara och smarta system

Genom att återvinna och utnyttja energiresurser ännu mer än vad vi gör idag kan vi ytterligare minska vår påverkan på vårt klimat och på omgivningen. Det skulle kunna handla om att återföra näring från avlopp och hushållsavfall till närliggande åkrar eller om att återvinna det regnvatten som hamnar på våra tak till att spola toaletten med.

3. Hållbar och klimatneutral bebyggelse

Enligt Boverket svarade bygg och fastighetssektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid under år 2018. Det är mycket. I västra Knivsta och Alsike ska de nya byggnaderna byggas på ett sådant sätt att de inte gör av med så mycket energi – varken när de byggs eller senare, när de används av dem som bor och verkar i husen. Här handlar det exempelvis om vilka material som används i byggnaderna, hur långa transporter som krävs för att bygga husen och - som här, i kommunens relativt nybyggda lågenergiskolor Adolfsbergsskolan och Högåsskolan - att byggnaderna är energieffektiva att värma upp och använda.

4. Teknisk infrastruktur

Teknisk infrastruktur är alla rör och ledningar som ligger marken och får vårt samhälle att fungera, som vatten, avlopp, dagvatten, värme, el och datafiber. För att vår vardag ska fungera så måste systemen fungera, och om de samverkar finns det potentiellt klimatvinster att göra. Det kan handla om att ledningar läggs i marken på ett smart sätt så att kommunens gator inte behöver grävas upp i tid och otid samt återvinning av värme från avloppsvattnet.

5. Samverkan och livsstil

Kommunen kan själv inte bestämma över alla faktorer som gör att samhället minskar sin klimatpåverkan - vi är beroende av att alla samarbetar för att nå det målet. Vad vi däremot kan göra är att planera för ett framtidens Knivsta där det blir enkelt för alla aktörer att vara med och skapa ett samhälle med god privat och offentlig service, kultur- och fritidsaktiviteter, trygga och attraktiva miljöer och annat som ger en god livskvalitet - och som i förlängningen ger dem som bor och verkar i Knivsta möjlighet att göra medvetna val som minskar vår klimatpåverkan.

Genom att följa inriktningarna för den framtida planeringen för energi och miljö i de två stadsdelarna, och arbeta aktivt med de fem insatsområdena, kan vi nå målet: Att ska ett hållbart framtidens Knivsta - ett samhälle där klimatet inte påverkas negativt när vi bor och verkar här.

Tillbaka