Arbetet är en del av Knivsta kommuns projekt Energi och klimat 2035, där Kent Ryberg är projektledare. Han berättar mer:
- För att säkra försörjningen av vatten, mat och energi och samtidigt minska vår negativa miljöpåverkan så behöver vi ställa om vår resurshushållning, till exempel genom att fasa ut fossila bränslen och få till kretsloppssystem för begränsade resurser som vatten och näringsämnen.
- Vi som jobbar med de här frågorna ser att mer lokal självförsörjning kan vara framtiden. Med workshopserien såg vi en möjlighet att få fler aktörer, både lokala och externa, att vara med och bidra till en väg för hållbar utveckling. Resultatet blev en framtidsbild med många viktiga inspel och kloka förslag till intressanta lösningar.
Hur skulle knivstaborna kunna få värme och vatten i sina hus i framtiden?
- Under workshopparna samtalade vi bland annat om olika lokala energilösningar. Framöver kommer vi troligtvis att få se mer energiproduktion i och nära våra hem, till exempel med solceller på tak och husfasader och återvinning av värme från till exempel lätt smutsat avloppsvatten från bad, diskmaskin och tvätt. Bilar och bussar kan i högre grad tankas med lokalproducerad el, eller med biogas som har producerats från lokalt avloppsvatten och matavfall. De flesta av oss ska förstås kunna färdas i högre grad med cykel, med kollektivtrafik eller promenera.
- Det kan också komma att bli mer lokal odling inne i stadsmiljön, med kolonilotter eller kanske växthus på taken. Odlingarna kan exempelvis gödslas med utvunna näringsämnen från avloppsvatten istället för med konstgödsel.
- En annan möjlighet är att regnvatten kan samlas från hustaken samt att dammar och växtbäddar på innergårdar och i parker kan fungera för vattenrening av återbruksvatten och på så sätt användas där det inte krävs dricksvattenkvalitet, som till exempel för att spola i toaletter. Det bidrar till en lokal påfyllnad av grundvattnet och ger dessutom fler grönskande miljöer för de boende.
Bättre hushållning med stadens resurser
Syftet med framtidsbilden är att visa på hur man bättre kan hushålla med stadens resurser och förbättra växelverkan med omgivningarna, menar Kent Ryberg.
- Det handlar alltså både om relationen mellan stad och landsbygd och mellan människan och naturen. En bättre resurshushållning kan minska stadens ”fotavtryck”. Om vi kan få till ett kretslopp för alla materialflöden så kan vi till exempel undvika föroreningar på ett ställe och utarmning på ett annat. Olika samverkande system öppnar för nya möjligheter att ta vara på lokala resurser eftersom man kan dra nytta av varandras resursflöden. Då blir den enes avfallsprodukt en resurs in i någon annans förädlingskedja.
Vad är nu nästa steg?
- Nu arrangeras ytterligare en workshop om Knivstas framtida infrastrukturlösningar. Fokus ligger på genomförandet och hur vi skulle kunna förverkliga planerna på mer lokala och samverkande system, det vill säga skapa en ”roadmap” för vår omställningsresa. Det blir väldigt intressant.
Läs mer om delprojektet för energi och klimat på knivsta.se/energiochklimat2035
Länk till annan webbplats.
