Knivsta kommun presenterar stadsutvecklingsstrategi för de hållbara stadsdelarna i västra Knivsta och Alsike – var med och tyck till om förslaget

Inom Utvecklingsprogram Knivsta 2035 planerar Knivsta kommun för två hållbara stadsdelar i kommunen – i västra Knivsta respektive Alsike. Stadsdelarna ska rymma service, arbetsplatser och sammanlagt 3 500 bostäder till år 2035.

Kommunen har under de senaste åren planerat för de två nya stadsdelarna. Nu är resultatet klart: Ett förslag till stadsutvecklingsstrategi, som sätter ramarna för hur de kommande stadsdelarna ska se ut.

Stadsutvecklingsstrategi 2035 blir ett viktigt dokument för Knivsta kommun. Strategin tar ett samlat grepp om stadsbyggnaden och föreslår en grundstruktur för de två framtida stadsdelarna, med lösningar för områden som kollektivtrafik och transport, gator och vägar, energi och klimat, näringsliv, naturvärden och hållbarhet.

Strategin rymmer också skisser över kvarteren i den nya bebyggelsen, med konkreta förslag på var exempelvis torg, service, bostäder, parker, kollektivtrafikhållplatser, gång- och cykelvägar och annat ska placeras.

Genom att ta del av förslaget till stadsutvecklingsstrategi kan du få en bild av hur de två ramtida stadsdelarna kan komma att se ut.

Stadsutvecklingsstrategin gäller inte för hela kommunen, utan bara för de delar som ingår i utredningsområdet. I resten av kommunen gäller översiktsplanen.

Se all samlad information om Knivsta 2035 och de två hållbara stadsdelarna

Knivsta fortsätter att växa. Många vill flytta hit och läget är attraktivt, mitt i regionen Uppsala-Stockholm.

Statistikmyndigheten SCB beräknar att vi år 2029 kommer att ha 26 000 invånare i kommunen - idag är vi knappt 19 000 personer.

För att kunna planera för ett robust och hållbart Knivsta på lång sikt behöver kommunen ta ett samlat grepp kring stadsutveckling och samhällsplanering. Det sker genom Utvecklingsprogram Knivsta 2035, som har uppdraget att planera för två nya hållbara stadsdelar i västra Knivsta respektive Alsike med arbetsplatser, service och 3 500 bostäder till år 2035.

Att möta tillväxten med just två nya samlade stadsdelar, och inte bara förtäta "lite här och där", ger många möjligheter för Knivsta som kommun.

När vi planerar två områden från grunden kan vi ta ett samlat grepp om samhällsutvecklingen och ge de nya stadsdelarna goda förutsättningar för framtiden. Vi kan se till helheten och välja hållbara och innovativa lösningar inom alla delar, som kollektivtrafik, närservice, omsorg, naturvärden, teknisk infrastruktur och gestaltning av nya byggnader.

Slutresultatet blir ett robust samhälle som vi hoppas ska erbjuda många kvaliteter för både människor och miljö.

Förslaget till stadsutvecklingsstrategi är en del i arbetet med det så kallade Fyrspårsavtalet med staten. I avtalet åtar sig Knivsta kommun att bygga kollektivtrafiknära bostäder, medan staten och Region Uppsala i gengäld bidrar med bland annat ny station i Alsike, två ytterligare järnvägsspår genom kommunen och en god kollektivtrafik till år 2057.

Förslaget på stadsutvecklingsstrategi rymmer därför också en stadsutvecklingsvision om hur de två stadsdelarna skulle kunna utvecklas ända fram till år 2057.

Läs om Fyrspårsavtalet

Stadsutvecklingsstrategi 2035 blir det dokument som vi kommer att luta oss mot när de nya stadsdelarna i Knivsta planeras.

Den blir planeringsverktyget för alla berörda: För de företag som vill bygga i stadsdelarna, för verksamheter som funderar på att etablera sig i Knivsta, för invånare som vill se hur framtidens Knivsta kan komma att se ut, för personer som funderar på att flytta hit, för föreningar och andra aktörer.

Det blir också det dokument som vi på Knivsta kommun lutar oss mot när vi fattar beslut som rör stadsutvecklingen i västra Knivsta tätort och Alsike stationssamhälle, till exempel när vi tar fram nya detaljplaner och bestämmer hur byggnaderna ska se ut i kvarteren.

Läs om detaljplaneprocessen

Då granskar kommunens projektgrupp de synpunkter som kommit in, och ser över förslaget på stadsutvecklingsstrategi igen.

Alla synpunkter tas i beaktande och vi försöker tillmötesgå så många inkomna åsikter som möjligt i ett reviderat förslag.

Det är kommunfullmäktige som antar förslaget till stadsutvecklingsstrategi. Beslutet planeras att fattas i december 2021.

När stadsutvecklingsstrategin har godkänts av kommunens förtroendevalda politiker kommer den användas som utgångspunkt för beslut. Vi på kommunen kommer att luta oss mot strategin när vi fattar beslut som rör stadsutvecklingen i västra Knivsta tätort och Alsike stationssamhälle, till exempel när vi tar fram nya detaljplaner och bestämmer hur byggnaderna ska se ut i kvarteren

Strategin kommer även att utgöra underlag när kommunen tar fram en ny översiktsplan.

Det går inte att börja bygga hus direkt i enlighet med stadsutvecklingsstrategin. Hur byggnaderna ska se bestäms först i de kommande detaljplanerna.

Som alltid kan du vara med och påverka varje ny detaljplan - kommunen håller dialog med invånare och berörda i form av samråd inför beslut om varje detaljplan, enligt Plan- och bygglagen (PBL).

De två stadsdelarna kommer att uppföras successivt, kvarter för kvarter, fram till år 2035.

Se tidsplanen för Stadsutvecklingsstrategi 2035

Utvecklingsprogram Knivsta 2035 arbetar efter utgångspunkten i kommunens antagna översiktsplan. Där står att att framtidens Knivsta ska vara en modern och levande småstad som samverkar med en levande landsbygd.

På sidan 34 i förslaget till stadsutvecklingsstrategi kan du läsa mer om identiteten hos de två hållbara stadsdelarna i västra Knivsta och Alsike.

De två grönskande och hållbara stadsdelarna ska vara socialt hållbara, och ge trivsel och trygghet för alla åldrar. I strukturskisserna finns utrymme för parker, idrottsplatser, butiker, restauranger, skolor, vård och annat som hör en stad till. Det ska finnas god offentlig och privat service. Tanken är att de båda stadsdelarna ska leva, både på dagen och på kvällen, och att det ska finnas goda möjligheter för näringslivet att utvecklas.

Bebyggelsen blir av småstadskaraktär, med blandade kvarter för boende, arbetande och besökare. Var du än befinner dig i stadsdelarna ska du ha tillgång till både stadskvaliteteroch grönska inom några hundra meter.

Service planeras till stadsdelarnas kärnor, runt Knivsta station respektive kommande Alsike tågstation. Där blir bebyggelsen högre, och flerbostadshusens bottenplan rymmer lokaler för butiker och annan service. Längre ut från kärnorna blir husen lägre, med kvarter för lägre flerbostadshus, radhus och närservice.

Natur och grönska blir viktigt. Den tätortsnära naturen ska vårdas och gröna stråk ska leta sig in bland kvarteren. Du som bor och verkar i stadsdelarna ska ha tillgång till friluftsliv och rekreation inom 800 meter, var du än befinner dig. Trygga platser för lek och rörelse är en viktig del av stadsbyggandet och en förutsättning för trivseln.

De nya stadsdelarna ska också utformas på ett sådant sätt att klimatet inte påverkas negativt. På sikt ska inga fossila bränslen användas. För att nå det målet blir nyckelordet nära – när avstånden i stadsdelarna är korta - till affären, parken, jobbet och vännerna - minskar behovet av transporter. Ett nätverk av smågator, gångfartsområden samt gång- och cykelvägar ska göra det tryggt och effektivt för både barn och vuxna att välja att transportera sig till fots eller med cykel.

Det ska också vara nära till kollektivtrafik, som bussar och tåg.

Se filmen om hur de nya stadsdelarna kan komma att se ut

I förslaget till stadsutvecklingsstrategi visas kartor och skisser med föreslagen placering för de två stadsdelarna i västra Knivsta tätort respektive Alsike stationssamhälle.

Centrumkärnorna planeras till områdena kring Knivsta station och kommande Alsike tågstation.

Se kartor och strukturförslag för de nya stadsdelarna

Allt arbete och all den utveckling som äger rum inom Knivsta kommun sker med utgångspunkt i Agenda 2030 - den globala agendan med 17 punkter för förändring mot ett hållbart samhälle.

Kommunen ska aktivt arbeta med att uppfylla de globala målen för hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet står även inskrivet i Knivstas fastslagna vision, som anger att Knivsta ska vara en föregångskommun för det hållbara samhället.

Vi ska också så långt som möjligt försöka bevara och utveckla de gröna värden som finns och uppskattas i Knivsta idag.

Det här betyder att de två nya stadsdelarna ska utvecklas med målbilden klimatneutralitet.

I projektdirektivet för Utvecklingsprogram Knivsta 2035 anges att Knivsta år 2035 är "en stad där två hållbara stadsdelar med innovativa lösningar har börjat etableras och skapar avtryck i resten av kommunen".

Hållbarheten uppnås bland annat genom att "bygga en blandad stad (arbete, bostad, centrum/service), att åstadkomma en attraktiv och väl gestaltad bebyggelse med platser och rum som leder till kreativa möten, ge möjligheten att leva ett fossilfritt liv med god mobilitet och med närhet till natur, kultur och fritidssysselsättningar samt ett samhälle som sätter barn och lärande i fokus."

Hållbarhetstanken påverkar alla delar i projektet och de framtida stadsdelarna, från energianvändning och materialval, till stadsdelens förvaltning och förutsättningarna för invånarna att leva koldioxidsnålt.

Den är en övergripande prioritering i projektets alla skeden - planering, genomförande och förvaltning.

Fyrspårsavtalet och de hållbara stadsdelarna

I det så kallade Fyrspårsavtalet med staten står att stadsdelarna ska vara hållbara.

I avtalet står bland annat att Knivsta kommun ska bygga kollektivtrafiknära bostäder, och att staten och Region Uppsala i gengäld ska bidra med bland annat ny station i Alsike, två ytterligare järnvägsspår genom kommunen och en god kollektivtrafik.

I avtalet är klimatfrågan en stor bakomliggande faktor. Genom att skapa förutsättningar för en bättre och utökad kollektivtrafik, samt bygga bostäder, service och verksamheter i anslutning till stationer och hållplatser, så skapar vi ett framtidens Knivsta som kan fungera på ett bra sätt samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan.

Se filmen om energi och klimat i stadsutvecklingsstrategin

Se filmen om social hållbarhet i stadsutvecklingsstrategin