Kommunens skolteam hjälper elever tillbaka till skolan

- När vi kan nå de här barnen tidigt blir insatserna vi gör ofta mer framgångsrika. Just tidiga åtgärder och samverkan har visat sig vara viktigt för att en elev ska må bättre, komma tillbaka till skolan och få sin utbildning, säger Åskar Andersson och Mattias Wahlbeck.

De arbetar båda som familjebehandlare i Knivsta kommun. Tillsammans träffar de elever som är borta mycket från skolan - och många gånger också deras föräldrar.

Det är kommunens socialsekreterare som beslutar om insatsen.

- När vi familjebehandlare kommer in i bilden har skolan och Elevhälsan ofta redan gjort en rad insatser för eleven, enligt det framarbetade stöd som finns på skolorna. Men man har inte nått hela vägen fram. Första steget för oss familjebehandlare blir då ofta att göra en fördjupad kartläggning och försöka mejsla ut vilket ytterligare stöd just den här eleven behöver, säger Åskar och Mattias.

Både mindre och större insatser

I samverkansformen skolteam träffas skola, elevhälsa och socialtjänstens familjebehandlare regelbundet för att tillsammans ta fram individanpassade handlingsplaner för elever med problematisk skolfrånvaro. Knivsta kommun kan också samverka med andra professioner från regionen vid behov, som Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Habiliteringen.

- Vi möts i skolteam en gång i månaden per skola, för att stämma av läget och titta på fortsatta åtgärder för de elever som har fått insatsen beviljad. Det gäller att lyssna in och se vad varje enskild elev behöver. För vissa behövs kanske ett mindre stöd från oss familjebehandlare och mer hjälp från skolan, som olika anpassningar i skolmiljön. Andra elever kan behöva ett mer omfattade stöd och har kanske ångestproblematik, relationsproblem eller en tuff hemsituation. I familjebehandling är också föräldrarnas delaktighet viktig, säger Åskar och Mattias.

Ett gemensamt arbetssätt

Vilka är fördelarna med det här arbetssättet?
- Tidigare arbetade skolan mer på sitt håll och socialtjänsten på sitt. Nu har vi en samsyn och gemensamma riktlinjer för hur vi arbetar tillsammans i de här frågorna. Det gör att vi får bättre verktyg att kunna fånga upp elever och stötta dem mer effektivt. Många gånger behövs det att vi tittar på alla delar - eleven, familjen, skolsituationen och sociala sammanhang - för att kunna kartlägga orsakerna till frånvaron och hitta metoder som passar just den eleven. Det känns bra när vi med våra olika professioner tillsammans kan hjälpa till att lösa upp knutar och se en positiv förändring.

Vad händer framöver?
- Under året ska vi fortsätta utveckla kommunens arbete för att främja skolnärvaro. Arbetet är fortfarande i ett relativt tidigt skede och det finns mycket att göra. Målet är att kunna nå ännu fler elever med tidiga insatser.