Coronaviruset och covid-19:
För att förhindra smittspridning råder skärpta nationella föreskrifter och allmänna råd som vi alla behöver följa. Läs mer om coronaviruset och covid-19

Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Elisabet Petersson – rösträttskämpen med familj från Knivsta

Elisabet Petersson (1873-1919) var en svensk lärare, rösträttskämpe och Sveriges första kvinnliga zoolog.

Elisabet Petersson (1873-1919) var en svensk lärare, rösträttkämpe och Sveriges första kvinnliga zoolog. Hon föddes i Ljusdal i Gävleborg, dotter till Carl Albert Petersson och Hedvig Frederique Bamberg. Carl Albert föddes i Knivsta 1839 men flyttade tillsammans med sin mor änkan Charlotta Andersdotter Petersson och sina fyra bröder från barndomshemmet till Uppsala för att studera vid universitetet. Initiativet lär ha tagits av Charlotta och kom att färga de efterkommande generationernas syn på vikten av målmedvetna studier. Inte minst Elisabets.

En av få kvinnor att få utbildning och arbete

Elisabet avlade mogenhetsexamen 1897 vid Högre Allmänna Läroverket i Gävle som privatist och skrevs samma år in som en av få kvinnor in vid Uppsala universitet. Bara någon månad efter att hon börjat studera, den 20 oktober 1897 blev hon medlem i Uppsala kvinnliga studentförening (UKSF). Mellan 1898-1899 var hon föreningens sekreterare. Av de 126 kvinnliga studenter som inskrivits vid universitetet 1886-1899 var 96 medlemmar i UKSF. De kvinnliga studenterna var länge utestängda från nationslivet och föreningen anordnade sammankomster samt verkade för kvinnliga studenters rättigheter, däribland rätten att bära studentmössa offentligt. Att bära studentmössa som kvinna ansågs olämpligt och därför lämnades den över i en papperspåse så att kvinnorna kunde bära hem den diskret.

Elisabet Petersson tog en filosofie kandidatexamen 1902 med kemi, fysik och matematik som huvudämnen. Hon kom sedan att vidareutbilda sig i biologi med inriktning på zoologi. År 1908 blev hon vikarierande ämneslärare i Alingsås. Först året efter kunde kvinnor utses till ordinarie lärartjänster och 1910 fick Peterson en sådan tjänst och undervisade därefter i matematik, biologi och kemi.

Från 1917 fick Petersson anställning som preparator vid Göteborgs naturhistoriska museum. Som anställd vid Göteborgs zoologiska museum genomförde Elisabet flera tjänsteresor för att samla in preparat. Delar av hennes samlingar finns fortfarande att beskåda på museet idag.

Som kvinna var det svårt att få en offentlig anställning vid den här tiden. För det första ansågs det enbart passande för ogifta kvinnor att arbeta. För det andra fanns det lagar som hindrade tillträde till vissa offentliga anställningar. Kvinnor var utestängda från högre lärartjänster fram till 1918 och först 1921 öppnades möjligheten till alla offentliga anställningar oavsett civilstånd, utom för präst- och domartjänster. Anställda kvinnor tjänade dessutom alltid sämre än män med samma position eftersom männen ansågs vara familjeförsörjare.

Av de totalt 153 kvinnor som utbildade mellan 1853-1899 i Uppsala, tycks majoriteten ha gift sig och därmed lagt karriären åt sidan. Endast 26 kvinnor vet man förblev ogifta. En av dem var Elisabet Petersson. 1924 gavs boken ”Svenska kvinnor i offentlig tjänst”, i den ingick endast 40 av de 153 kvinnliga studenterna som studerade i Uppsala under 1800-talet.

"Fil.kand. Elisabet Petersson sittande bland vitsippor i ädellövskog" - foto: Göteborgs Naturhistoriska museums Årstryck 1920

"Fil.kand. Elisabet Petersson sittande bland vitsippor i ädellövskog" - foto: Göteborgs Naturhistoriska museums Årstryck 1920

Medlem i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

1902 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) för att driva frågan om kvinnlig rösträtt. Från 1903 var organisationen spridd över landet genom lokalföreningar, bland annat i Uppsala där flera av UKSF medlemmar ingick. Rörelsen växte snabbt och man skickade ut talare för att grunda lokalföreningar runt om i landet. En av de som tidigt engagerade sig var Elisabet Petersson. Hon var med att starta en lokalförening i Katrineholm i mars 1906 där hon hade en tillfällig lärartjänst. 1913 var hon med och startade ytterligare en lokalförening i Alingsås. Elisabet Petersson var centralstyrelsemedlem mellan 1913-1917 och vilket innebar att hon fick göra resor och representera lokalföreningen på centralstyrelsemötena i Stockholm.

Petersson var alltså en av de som spred frågan om kvinnlig rösträtt under de mest expansiva åren. Under åren 1906-1909 växte LKPR från 73 till 157 lokalföreningar. 1913 lyckades föreningen samla in 360 000 namnunderskrifter som överlämnades till riksdagen till stöd för kvinnlig rösträtt. År 1917 fanns över 237 lokalföreningar med över 17.000 medlemmar och 1918 genomförde föreningen en massdemonstration i Stockholm. I Knivsta kommun fanns aldrig någon lokalförening.

Elisabet dog den 16 maj 1919, 46 år gammal i tuberkulos. Sorgligt nog kom hennes död bara sex dagar före förslaget om kvinnlig rösträtt som antogs 24 maj 1919.

Källor:

  • Elisabet Petersson, www.skbl.se/sv/artikel/ElisabetPetersson0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (text av Charlotte Oscarsson),
  • Göteborgs historiska museum om Elisabet Petersson.
  • Årsberättelse för Landsföreningen och lokalföreningarna för Kvinnans politiska rösträtt 1906
  • Strömholm Gunilla (1992) 1800-talets kvinnliga studenter i Studenten, staden och sanningen – bilder och essayer Uplands nation 350 år
Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 6 april 2021