Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Folkvalda, politik och partier i Knivsta kommun

De första valen med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor till de landskommunala fullmäktigeförsamlingarna ägde rum i mars och april 1919. I Knivsta behöll landskommunerna länge kommunalstämmorna. Endast två kommuner inrättade ett fullmäktige, Knivsta, 1927 och Husby-Långhundra 1938. Övriga kommuner behöll kommunalstämman fram till bildandet av Knivsta storkommun 1952.

De första valen med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor till de landskommunala fullmäktigeförsamlingarna ägde rum i mars och april 1919. De nyvalda intog sina platser från första maj samma år. Kommuner med fler än 1500 invånare skulle enligt lag utse ett fullmäktige.

För de mindre kommunerna utsågs dock inget fullmäktige i val. Istället behölls den äldre direktdemokratiska kommunalstämman som högsta beslutande organ. Samtliga röstberättigade hade möjlighet att närvara och rösta på ett antal möten som hölls ett par gånger om året.

På stämmorna utsågs ordförande för stämman samt ledamöter till utförande nämnder som kommunalnämnden, fattigvårdsnämnd, barnavårdsnämnd, skolstyrelse och nykterhetsnämnd m.m. Kommunalstämman utsåg också valmän till landstingsvalen och fastställde kommunens budget.

De första fullmäktige och partivalen

I Knivsta behöll landskommunerna länge kommunalstämmorna. Endast två kommuner inrättade ett fullmäktige, Knivsta, 1927 och Husby-Långhundra 1938. Övriga kommuner behöll kommunalstämman fram till bildandet av Knivsta storkommun 1952.

Från 1938 finns statistik från valen till Knivsta landskommuns fullmäktige bevarad. I dessa val ställde olika partier upp mot varandra. 1942 års val valdes första kvinnan in i fullmäktige. 1946-50 saknades kvinnor helt i fullmäktige. 1950, respektive 1954 var det återigen kvinnor som valdes in i fullmäktige.

I Husby-Långhundra fanns endast en partioberoende vallista i samtliga val mellan 1938 fram till 1946. År 1950 förrättades valen inför storkommunernas bildande. 1966 hölls de sista valen till storkommunen. Från 1971 ingick Knivsta i Uppsala kommun. De partier som ingick i fullmäktige mellan åren 1950-1970 var socialdemokraterna, centerpartiet (bondeförbundet), folkpartiet och moderaterna (högern).

Val till Knivsta kommuns fullmäktige 1938-1966

Valår

S

BF/C

FP

H/M

Övr

Fullm

M

K

1938

8

2

2

3

0

15

15

0

1942

11

-

3

-

6

20

19

1

1946

11

3

3

3

0

20

20

0

1950

16

8

8

3

0

35

34

1

1954

15

7

7

6

0

35

34

1

1958

15

9

4

7

0

35

33

2

1962

16

9

5

5

0

35

31

4

1966

13

11

5

6

0

35

30

5


Tabellförklaring: S Socialdemokraterna, BF/C Bondeförbundet (idag Centerpartiet), FP Folkpartiet (idag Liberalerna), H/M Högern (idag Moderaterna), Övr övriga, Fullm antal platser i fullmäktige, M antalet män i fullmäktige, K antal kvinnor i fullmäktige.

De folkvalda kvinnorna i Knivsta

Inför storkommunens bildande skedde alltså allmänna val till fullmäktige. Den första kvinnan att sitta i fullmäktige var en fru Svensson från Väpeby. Efter 1954 års val var Vera Wåhlin (S) ledamot av fullmäktige fram till 1970 (då Knivsta blev en del av Uppsala kommun). Från 1959 satt även Irma Källström (M) i fullmäktige. Därefter anslöt Svea Brunnberg (C) och Svea Ljungberg (FP). Den sista och femte kvinnliga fullmäktigeledamoten i storkommunen blev Margit Almgren (C). Flera kvinnor var ledamöter i olika nämnder. Första och enda kvinnan att sitta i kommunalnämnden (67-70) var Gunnel Lindeman.

Efter kommundelningen 2003

Från 2003 var Knivsta återigen en egen kommun med åtta partier. Utöver de tidigare partierna fick Knivsta.nu, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet mandat i fullmäktige. Fullmäktige bestod av 15 kvinnor och 16 män. Karin Gellin (M) och Anette Almgren (S) blev fullmäktiges första 1:a respektive 2:a viceordförandena. Från 2010 fick även Sverigedemokraterna representation i fullmäktige och i år, 2021 blev Britt-Louise Gunnar (S) den första kvinnan att utses till ordförande i kommunens fullmäktige.

Källor:

SCB Kommunala valen (SOS) 1919-1966
En liten bok om Knivsta
Kommunarkivet

Kommunfullmäktige i Knivsta sammanträder på distans under pandemivåren 2020.

Kommunfullmäktige i Knivsta sammanträder på distans under pandemivåren 2020.

Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 17 juni 2021