Coronaviruset och covid-19:
För att förhindra smittspridning råder skärpta nationella föreskrifter och allmänna råd som vi alla behöver följa. Läs mer om coronaviruset och covid-19

Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Kata kom med tåget till Knivsta – om folkrörelser och arbetarrörelsen i Knivsta

Kata Dalström (1858-1923) var en av arbetarrörelsens främsta agitatorer och folkbildare. Under åren före rösträttsreformen reste hon land och rike runt för att övertyga människor om vikten av allmän och lika rösträtt och vikten av facklig och politisk organisering. 1916 kom storkändisen Kata till Knivsta för att tala. Här berättar vi om framväxten av folkrörelser och arbetarrörelsen i Knivsta.

Kata Dalström (1858-1923) var en av arbetarrörelsens främsta agitatorer och folkbildare. Hon var aktiv inom arbetarrörelsen och medlem i Socialdemokraterna och sedan Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (Vänsterpartiet). Under åren före rösträttsreformen reste hon land och rike runt för att övertyga människor om vikten av allmän och lika rösträtt och vikten av facklig och politisk organisering. 1916 kom storkänddisen Kata till Knivsta för att tala.

Kata Dalström.

Kata Dalström.

Folkrörelser grogrund för folklig organisering

Redan under slutet av 1800-talet började människor att samlas för att förändra samhället i stora och små frågor. Frikyrkor, nykterhetsrörelser och fackföreningar drev frågor som religionsfrihet, stopp för supandet och bättre arbetsvillkor. Genom organiseringen fick människor praktiska erfarenheter i demokrati.

Folkrörelser i Knivsta

I Knivsta var frikyrkorna och nykterhetsrörelserna de första folkrörelserna. Lagga Missionsförsamling bildades redan 1866, en baptistförsamling i Östuna bildades 1889 och i Knivsta-Vassunda bildades en Blåbandsförening 1892 och senare en i Husby-Långhundra 1899. Blåbandsföreningen var en kristen rörelse som verkade för nykterhet.

Det som utgör dagens Knivsta var länge en utpräglad jordbruksbygd. Först 1865 började järnvägssträckan Stockholm-Uppsala att byggas. Järnvägen och det senare stationshuset förlades en bra bit utanför det gamla sockencentret kring kyrkan för att inte vara i vägen. Genom järnvägen förbättrades kommunikationerna i landet. I samma hus som stationen inrättades även postkontor och telegrafstation. De förbättrade kommunikationsvägarna blev viktiga verktyg för att sprida rösträttskampen och organisera arbetarrörelsen, inte minst för sådana som Kata Dalström och LKPR, men stationen kom även att påverka Knivsta samhälles utveckling.

Knivsta järnvägsstation 1921.

Knivsta järnvägsstation 1921.

Särsta gård blev 1879 gästgiveri och skjutsstation för Knivsta station. Ganska snart blev dock stationen ny mötesplats. På 1890-talet hade handel, slakteri och svagdricksbryggerier etablerats i området. 1894 köptes en del av Särsta av Knivsta mejeriförening vilken uppförde en stor tegelbyggnad invid järnvägen. 1899 bildades Knivsta sågbolag av Lundqvist och Hudéns och från 1906 utvidgades verksamheten till att omfatta ett tegelbruk. Den nya industrin innebar en expansion av samhället. Apotek, skola, föreningslokaler (Staffansgården) samt arbetarbostäder växte nu fram kring stationen.

Arbetarrörelsen i Knivsta

Med industrierna kom industriarbetare till Knivsta. De nya ”arbetarna” försökte socialdemokraterna mobilisera för rösträtt och bättre arbetsvillkor.

En lågkonjunktur i Sverige 1909 gjorde att många företag försökte pressa ner arbetarnas löner. För att få igenom sitt krav genomfördes lockouts av 80 000 textil- och sågverksarbetare och fackföreningsrörelsen svarade med en strejk där som mest 300 000 arbetare deltog däribland tegelarbetarna i Knivsta. I Alsike tillsattes på kommunalstämman 15 oktober 1916 sex stycken extrapoliser att vid behov biträda kronolänsman vid oroligheter. Storstrejken blev ett misslyckande för arbetarrörelsen. Efter tre månader var strejkkassorna slut och arbetarna tvingades återvända till arbetet.

1916 kom Kata till Knivsta

Även om andelen fackanslutna sjönk något efter storstrejken, återhämtade sig socialdemokratin snart och rörelsen fortsatte att växa. 1916 kom Kata Dalström till Knivsta. Det finns inte särskilt många uppgifter om själva mötet. Hon kom med tåget och ska enligt uppgift ha klivit upp på en låda utanför Lundells smedja. Enligt Carlsson ska hon också skämtsamt ha konstaterat att det var en stor uppslutning: "Kors va folk. Vad har ni kommit hit för? Är det bara för att se Vidundret?" Med tanke på att organiseringen kring kvinnans politiska rösträtt var högaktuell är det troligt att Kata just talade om det ämnet med.

Lundellska smedjan i Knivsta 1912. Här utanför höll Kata tal år 1916.

Lundellska smedjan i Knivsta 1912. Här utanför talade Kata 1916.

Några konkreta spår efter Katas besök blev det dock inte. De lokala fackföreningarna i Knivsta tillkom först på 20-talet: ett för metallarbetare, ett för träindustriarbetare, ett för grov- och fabriksarbetare och ett för lantarbetare. I Lennart Runndings bildsamling finns en bild från en förstamajdemonstration från 1933 där flera fackföreningsfanor syns. Flera av dessa finns bevarade i Folkrörelsearkivet i Uppsala.

Fackföreningsfanor som politisk symbol

Fackföreningsfanor är en politisk symbol som levt ända in i våra dagar. De används inte minst under Första maj demonstrationerna. Den första röda fanan tillkom 1864 i Stockholm och blev allt mer populär. Fackföreningsfanorna är oftast röda för att markera tillhörigheten till den socialistiska ideologin.

Ursula Albertina Pettersson (1895-1969) kallad Silan som var bosatt i Knivsta arbetade som brodös och har sytt flera fackföreningsfanor som använts runt om i landet. Till sin hjälp hade hon även maken Jacob som var snickare på Lundqvist och Hudéns men även en duktig illustratör.

Brodösen Ursula Albertina Pettersson (1895-1969), kallad Silan, och maken Jacob.

Brodösen Ursula Albertina Pettersson (1895-1969), kallad Silan, och maken Jacob.

Källor:

  • Carlsson Evert (1960) Vi i Alsike
  • Anna Maria Katarina (Kata) Dalström, www.skbl.se/sv/artikel/KataDalstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnela Björk), hämtad 2021-03-30.
  • Knivsta kommun (2013) Kulturmiljöprogram för Knivsta kommun
Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 6 april 2021