Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Från Mora Sten i Knivsta till enkammarriksdag i Stockholm

Ett par hundra meter från Lagga vägskäl står Sveriges kanske minsta museibyggnad. Byggnaden uppfördes av Carl Wijnbladh på order av Gustav III för att skydda resterna av den plats där de första nationella valen hölls i Sverige. Här samlades de svenska stormännen för att godkänna kungar.

Mora Stenar museibyggnad

Mora Stenar museibyggnad ligger på gränsen mellan Uppsala och Knivsta kommun.

Sveriges första vallokal finns i Knivsta

Vid Mora Sten på gränsen mellan de gamla folklanden Tiundaland och Attundaland samlades de svenska stormännen från 1200-talet fram till slutet av 1400-talet för att välja kung i Sverige.

Magnus Erikssons landslag från 1350-talet var den första landsomfattande lagen i Sverige. Det andra kapitlet, kungabalken, kan sägas vara den första rikstäckande regeringsformen och reglerade kungens makt och privilegier. I lagen anges Mora ting [moroþingx] som platsen för kungavalet.

Inledningen på fjärde paragrafen i kungabalken Magnus Erikssons landslag

"Nu ær til kunungx rikit suerike kununger væliande ok ey æruande, æn þe kunung mist haua, þessum lundum, æt fornæmde laghmæn, huar af laghsaghu sinne, skal, meþ samþykkio aldra þera i laghsaghu boande æru, tolf mæn taka, vitra ok snialla, meþ þem af næmdum daghi ok timelika til moroþingx koma kunung æt valia."

historisk bild från valet av kung vid Mora stenar

Kungaval vid Mora sten. Ur Olaus Magnus "Histoira om de nordiska folken", utgiven på latin 1555

Magnus Ladulås valdes vid Mora Ting 1275

Första bekräftade kungen att väljas vid Mora Ting var Magnus Ladulås år 1275, den siste var Kristian I 1457. Exakt hur valen gick till är oklart. En del har framfört teorier att den väljande församlingen antingen lyfte upp kungakandidaten på ett stort klippblock, kallat Mora Sten och att denne vräktes ned från stenen om kandidaten inte hade tillräckligt stöd. Även om kungavalen vid Mora Sten inte kan kallas demokratiska var det en viktig del av det svenska styret under medeltiden.

Precis som dagens val, fanns även reglerna för valen nedskrivna. Efter valet begav sig kungen ut på en Eriksgata genom de södra landskapen för att utropas till kung av landets lagmän. Eriksgatan slutade med en kröning i Uppsala domkyrka. De stenar som idag vilar i Sveriges kanske minsta museibyggnad är stenar i varierande skick som anger namn och datum för valen. Kungastenen, den riktiga Mora Sten försvann någon gång under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Enligt vissa teorier var det Gustav Vasa som lät förstöra stenen i samband med att kungamakten gjordes ärftlig.

Riksdagens tillkomst - ståndsriksdagen

Föregångare till riksdagen uppkom redan under medeltiden och Magnus Ladulås. Från 1500-talet växte en så kallad ståndsriksdag fram. I ståndsriksdagen fanns en tanke om att landets befolkning skulle vara representerad genom de fyra ständerna: adel, präster, borgare och bönder. De fyra ständerna representerade hela riket geografiskt och alla fyra ständer hade rätt att yttra sig och rösta vid viktiga beslut. 1617 fastställdes en riksdagsordning som användes hela stormaktstiden.

Inflytelserika män från Alsike och Noor

Grundaren till säteriet Krusenberg i Alsike, Johan Cruus var en av de som övade inflytande på rikets styrning som kammarråd och krigskommissarie. Med Karl XII:s död infördes en ny riksdagsordning 1723 vilket gav Riksdagen mer makt. Svensk politik dominerades av Riksdagen och föregångarna till politiska partier, de så kallade Hattarna och Mössorna kämpade om makten. En av de ledande mössorna var friherren Carl Hermelin, ägare till Noors slott, som efter partiets seger 1765 utnämndes till riksråd (motsvarande minister) fram till 1769.

1772 genomförde Gustav III en statskupp och en ny kungavänlig riksdagsordning infördes fram till statskuppen 1810 då dennes son Gustav IV Adolf tvingades abdikera. Ståndsriksdagen levde dock kvar. Under 1800-talet blev ståndsriksdagen allt mer omodern. Delar av befolkningen stod utanför de fyra ständernas representation och trycket på reform ökade.

Tvåkammarriksdag - rösträtt efter inkomst

1866 infördes tvåkammarriksdag i Sverige. Valet till den andra kammaren, som hade 190 ledamöter, skedde genom allmänna val. Första kammaren, med 125 ledamöter, valdes indirekt av kommuner och landsting. De två kamrarna hade veto mot den andres förslag i alla frågor utom budgeten där gemensam omröstning hölls. Rösträtten var inte baserad på medborgarskap utan på hur mycket skatt man betalade.

Ungefär hälften av männen hade rösträtt i de kommunala valen (och därmed indirekt till första kammaren), men antalet röster varierade utifrån inkomst (ursprungligen upp till 5 000 röster). Den skattebaserade inkomsten innebar även att företag hade rösträtt. Från 1909 sänktes maxantalet röster till 40.

Ett exempel på antal röster i kommunalval i Alsike visar att friherren Karl Gustaf Cederström på Krusenberg vid ett tillfälle hade 34 röster i kommunalvalet medan andra enbart hade en röst. I valet till andra kammaren hade alla en röst, men inkomstnivån för rösträtt var högre. Omkring år 1900 hade enbart 40 procent av männen rösträtt i valet till andra kammaren.

Från 1918 utgick rösträtt från medborgaskap

Från 1918 ändrades rösträtten så att den utgick från medborgarskap och inte inkomst. Tvåkammarriksdagen behölls fram till 1971, då enkammarriksdagen infördes.

Mora sten och Knivsta kommuns kommunvapen

Kungavalet med kungaförsäkran att styra efter lagens bud har gett inspiration till Knivsta kommuns heraldiska vapen - en krona över ett treberg i guld med röd bakgrund. Efter kommunens bildande 2003 utlystes en tävling där allmänheten fick skicka in sina förslag på kommunvapen. Den slutliga versionen av kommunvapnet har inspirerats av vinnarbidraget från en 13-årig skolelev.

Knivsta kommunvapen på kommunhusets yttervägg

Knivsta kommunvapen är inspirerat av Mora stenar

Källor:

Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 6 april 2021