Eldning avrådes i Knivsta kommun
Nu är det torrt i skog och mark. Eldning avrådes tills vidare i Knivsta kommun och i hela regionen. Läs mer

Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Här tar du del av våra tjänster på andra språk

Please find our services in other languages below


Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Ekonomisk analys 2021

Här har vi sammanfattat den ekonomiska analysen från Årsredovisningen 2021. Här hittar du bland annat 2021 års resultat, finansiella nyckeltal och uppgifter om skatteintäkter och utgifter.

Resultaträkning


Tusen kronor

2021

2020

Verksamhetens intäkter

286 807

298 880

Verksamhetens kostnader

-1 417 265

-1 391 655

Avskrivningar

-36 766

-39 020

Verksamhetens nettokostnader

-1 167 224

-1 131 795

Skatteintäkter

1 091 142

1 009 286

Generella statsbidrag och utjämning

135 211

151 545

Verksamhetens resultat

59 129

29 036

Finansiella intäkter

4 468

15 103

Finansiella kostnader

-4 980

-5 347

Resultat efter finansiella poster

58 616

38 792

Årets resultat

58 616

38 792

Finansiella nyckeltal

  • Utdebitering per skattekrona: 21,51 kronor
  • Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag: 95,2 procent
  • Nettoinvesteringar: 163 miljoner kronor
  • Låneskuld: 0 miljoner kronor
  • Soliditet, eget kapital i procent av tillgångar, inklusive pensionsförpliktelser: 45,9 procent

Årets resultat

Årets resultat blev 58,6 miljoner kronor för Knivsta kommun. Budgeterat resultat för året var 11,3 miljoner kronor. Resultatet för 2021 är positivt och motsvarar 4,8 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

För Knivsta kommunkoncern var resultatet 90,9 miljoner kronor, i koncernen ingår Knivstabostäder AB, Kommunfastigheter i Knivsta AB och Alsike Fastighets AB.

Skatteintäkter

Kommunens skatteintäkter ökade med 65,5 miljoner kronor, nära 5,6 procent jämfört med 2020. Under året har generella statsbidrag höjts, både tillfälliga och permanenta tillskott som kompensation till kommunerna för lägre skatteintäkter som pandemin medfört. Men även fler kommuninvånare påverkade positivt.

Intäkter förutom skatteintäkter

Under 2021 sjönk de externa intäkterna med 4 procent, cirka 12 miljoner kronor, till 286,8 miljoner kronor. Det förklaras främst av att exploateringsbidrag och ersättningar var 13 miljoner kronor lägre än året innan. Dessa var dock ändå fortsatt goda och uppgick till 60,2 miljoner kronor.

En annan förklaring till minskade intäkter är att de riktade statsbidragen för pandemin, som avser att täcka kommunens extra kostnader inom vård och omsorg för skyddsutrustning med mera, minskade under året.

Kostnader

Kommunens kostnader har ökat med 1,6 procent. Nära 60 procent av kostnaderna står pedagogisk verksamhet (förskola/skola/gymnasiet) för, medan vård och omsorg står för en fjärdedel.

Kostnaderna för skola/förskola och vård och omsorg har ökat med 2,2 procent; det är en relativt liten ökning och kan förklaras av fortsatt arbete med en kostnadseffektiv organisation. Även pandemin antas ha en effekt då färre efterfrågar omsorg trots behoven av kommunal service.

Kommunen affärsverksamhet renhållning har haft en kostnadsökning om 9,5 procent vilket är tydligt kopplat till pandemin. Kostnaden för flyktingmottagande har successivt minskat de senaste åren vilket går att relatera till Sveriges nationella flyktingmottagande.

Nämndernas nettokostnader och resultat

Nämndernas nettokostnader och resultat exklusive finansförvaltningen,
miljoner kronor

Kommunstyrelsens verksamheter

3,6

Samhällsutvecklingsnämnden

10,5

Socialnämnden

5,6

Utbildningsnämnden

10,7

Bygg- och miljönämnden

0,9

Revision

0,1

Överförmyndarnämnden

0,2

Valnämnden

0,1

Resultat

31,5


Nämndernas resultat 2021 innebär ett överskott på 31,5 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens resultat var 3,6 miljoner kronor (6,7 miljoner kronor). Stödverksamhetens överskott uppgick till 2,7 miljoner kronor. Stödverksamhetens överskott beror främst på vakanser och frånvaro under året, men även på extraresurser för innovations- och förändringsarbete, som har skapat ett visst överskott.

Kultur och fritid gör ett underskott med 505 000 kronor. De externa intäkterna har minskat under pandemin och det har påverkat simhall och idrottsanläggningar negativt, trots att en lokal hyrts ut till Region Uppsala som vaccinationsmottagning.

Socialnämnden har fortsatt påverkats av pandemin, då de statliga bidragen minskade under 2021. Nämndens överskott var 5,7 miljoner kronor (föregående år 8,5 miljoner kronor i överskott). Nettokostnaden har minskat med 1,5 procent. Lokalkostnader, konsult och bemanning bidrar till lägre kostnader, medan lönekostnaderna för egen personal har ökat med 2,3 procent.

Kostnaderna för köp av huvudverksamhet, omsorgsplatser enligt SOL och LSS samt entreprenadavtal har ökat med 6,8 procent. Fler brukare har valt privat leverantör av hemtjänst, och inom LSS har antalet boende med särskild service ökat med 25 procent (från 36 till 45 boende).

Utbildningsnämnden gjorde ett överskott med 10,7 miljoner kronor. Resursfördelningsmodellen för förskola och grundskola på barn- och elevnivå är ett pengsystem. Där har till exempel en förskjutning från barn 1–3 år till 4 – 6 år, med olika ersättningsnivåer, inneburit lägre ersättningar till förskolan. Inskrivningsgraden på fritids har minskat på grund av pandemin, så att grundskolorna har fått ut lägre ersättning. Detta genererar ett överskott om 8,3 miljoner kronor i pengsystemen. Under året har kostnaden för skolskjutsar minskat avsevärt genom nytt avtal.

Samhällsutvecklingsnämnden gör ett överskott med 10 miljoner kronor, där exploateringsbidrag för utbyggnad av allmän platsmark i samband med bostadsbyggande påverkar gatuenhetens resultat kraftigt (+15 miljoner kronor).

Avfallsverksamheten har haft ökade kostnader för kretsloppsparken under pandemin. Dessutom innebar en senarelagd lagstiftning om ersättning för insamlade förpackningar uteblivna intäkter, underskottet uppgår till drygt 2 miljoner kronor.

Bygg och miljönämnden gör ett överskott på 920 000 kronor. Verksamheten stadsbyggnads (bygglov, kart- och GIS) externa intäkter uppgår till 7,6 miljoner kronor vilket är drygt, 2,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Miljötillsynsverksamhetens intäkter avviker negativt med 2,5 miljoner kronor. Kommunfullmäktiges beslut under pandemin att reducera tillsynsverksamhetens avgifter förklarar delar av intäktsbortfallet.

Fördelning av verksamheternas kostnader

Procent

Personal

42

Köpta tjänster

28

Bidrag och transfereringar

1

Fastighetskostnader

15

Övriga verksamhetskostnader

11


 

Kommunen största kostnad och tillgång är medarbetarna, men kommunen köper även hel del verksamhet från privata företag och andra kommuner. Exempel på köpta tjänster är drift av särskilda boenden, gymnasieskolan, vuxenutbildning, friskolor, enskilda förskolor och avfallshanteringen. I ”övriga bidrag” ingår bland annat stödet till studieförbunden.

Investeringar

Kommunen bruttoinvesterade 2021 för 163 miljoner kronor. Infrastrukturinvesteringarna uppgick totalt till 158 miljoner, varav exploateringen utgör 138 miljoner.

Den största investeringen under året var markförvärv från kommunens dotterbolag Alsike Fastighets AB, 103 miljoner kronor. I området Centrala Ängby investeras i gator och vägar för 27,4 miljoner kronor som finansieras av exploatörerna. Investeringar i trafiksäkerhet och belysning uppgår till 7,1 miljoner kronor. Underhållsinvesteringar i befintligt gatunät uppgår till 5 miljoner kronor, inköp av konst till 784 000 kronor.

Investeringar per nämnd

Miljoner kronor

Kommunstyrelsen

2,2

Samhällsutvecklingsnämnden

19,9

Exploatering

138,3

Bygg- och miljönämnden

0,6

Utbildningsnämnden

1,4

Socialnämnden

0,6


Kommunens medarbetare

Vid utgången av 2021 hade Knivsta kommun 1 117 månadsanställda, vilket omfattar både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Könsfördelning bland tillsvidareanställda i kommunen var 79 procent kvinnor och 21 procent män. Även bland ledningsbefattningar (chefer) var fördelningen 70 procent kvinnor och 30 procent män. Kvinnors medianlön utgjorde 101 procent av männens medianlön i Knivsta kommun.

Den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgick 2021 till 6,8 procent, jämfört med 8,1 procent för året innan.

Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 17 maj 2022