Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Sök på webbplatsen

Lite om knivstatraktens historia

För att vara en av Sveriges yngsta kommuner har Knivsta ovanligt gamla anor. Knivstatrakten omnämns i
dokument från 1200-talet och kommunens vapen pryds av Mora stenar – platsen där medeltidens kungar godkändes och hyllades innan de gav sig ut på Eriksgata. Här kan du läsa mer om tider som flytt och om de två stationssamhällena Knivsta och Alsike. Du kan också se bilder från tätorter och landsbygd.

Viss fakta är från Lennart Runndings arkivmaterial om Knivstas historia. Se utvalda bilder från hans samling här

Sockenmagasinet

Hembygdsmuseet Kvarngården

Knifes sta

Ursprunget till namnet Knivsta är oklart. En uppfattning är att det kommer av namnet på en person - "Knife" - och "sta" i betydelsen boplats, alltså Knifes boplats.

De äldsta dokumenten där vi kan hitta namnet Knifvsta är från 1288. ”Knife” kan ha varit en person och hans boplats ”sta” kan vara upphovet till namnet.

Det är alltså förmodligen inte alls fråga om någon kniv som givit upphov till namnet, vilket kan vara lätt att tro . . .

Vikingakvinnan Estrid

En vikingakvinna på resa stannade till i Knivsta någon gång under 1000-talet. Hon hette Estrid Sigfastdotter.

Tack vare texter på runstenar vet vi att hon blev runt 75 år gammal, reste på pilgrimsresa till södra Europa och att hon med åren blev en mycket betydelsefull person i sin hembygd.

Här i Knivsta har hon fått ge namn åt Estrids gård, ett av kommunens äldreboenden.

Estrids sten.

"Rätten att taga och vräka konung"

Knivsta var, precis som de övriga sockenorterna, sedan stenåldern boplatser med stor betydelse vid vattenvägarna till dåtida maktmetropoler. Vid Mora sten i Lagga socken, utmed Långhundraleden till Uppsala, träffades man under medeltiden för "att taga och vräka konung".

Den första dokumenterat valde folkkungen var Magnus Ladulås år 1275, men troligen är traditionen äldre än så.

Gustav III lät år 1770 uppföra en musiebyggnad på den troliga platsen. Kungavalet med kungaförsäkran att styra efter lagens bud har gett inspiration till Knivsta kommuns heraldiska vapen.

Läs mer om Mora sten och kungavalen här

Kungaval vid Mora sten

Kungaval vid Mora sten

Museibyggnaden vid Mora stenar, på gränsen mellan Uppsala och Knivsta

Museibyggnaden vid Mora stenar, på gränsen mellan Uppsala och Knivsta

Alsikeklöver - en del av kulturlandskapet

Alsikeklöver har odlats som vallväxt sedan slutet av 1700-talet. Carl von Linné skriver år 1742 att den ”Wäxer ock på få ställen i Swerige wild, såsom
på någre ställen emellan Upsala och Stockholm, besynnerligen
wid Alsieke jämte landswägen, endast i bästa Jordemon”.

SONY DSC

Knivsta tätort

Centralorten Knivsta är ett resultat av järnvägens utbyggnad. År 1866 var järnvägen från Stockholm och norrut klar. Stationshuset, som fortfarande står kvar, byggdes efter den så kallade Habomodellen och ritades av SJ:s chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd.

Knivsta stationshus år 1942, ur Lennart Runndings arkivmaterial.

Knivsta stationshus år 1942, ur Lennart Runndings arkivmaterial.

Knivsta station

Knivsta station idag.

Ett nybyggarsamhälle växte nu fram på östra sidan av järnvägen och runt sekelskiftet fick tätorten bland annat mejeri, såg och hyvleri, tegelbruk och verkstadsrörelse.

Samhället expanderade men först i slutet av 1960-talet började Knivstaborna bygga på "fel" sida om spåren, det vill säga västerut.

År 1960 skrivs bland annat så här om Knivsta stationssamhälle, i ett urklipp i knivstaprofilen Lennart Runndings arkiv med knivstamaterial:

"Knivsta stationssamhälle

  • är kommuncentrum i Knivsta storkommun, som består av socknarna Knivsta, Alsike, Vassunda, Lagga och Östuna.
  • hade i början av 30-talet knappt 600 invånare men räknar f.n. en folkmängd av 1340 personer.
  • har stor betydelse som centralort för den omgivande bygden men lever samtidigt högt på sina många småindustrier, sammanlagt ett tiotal med vardera 20-40 anställda."

Idag är Knivsta tätort ett väl utbyggt samhälle med blandad bebyggelse. Här finns villor, radhus och flerbostadshus.

Sågverket, en gång en stor arbetsplats, är nu borta. På sågens mark finns nu flerbostadshus och närservice. Historien om sågverket lever dock kvar i gatu-, park- och kvartersnamn, som till exempel i centrumtorget Sågverkstorget.

Se bilder från Knivsta förr

Alsike tätort

Alsike socken i Knivsta kommun har en lång historia, med en kyrka från medeltiden. Runt om sockenkyrkan finns flera platser med vackra vyer och anrik historia, bland annat Rickebasta, Krusenberg och - ännu längre in mot Uppsala - Fredrikslund.

Den första tågstationen i Alsike hamnade långt från kyrkan, eftersom järnvägen drogs längre österut. Stationen fick namnet Vrå anhalt och låg intill Vrå gård. Här var, enligt Runndings arkiv, Karl Johan Blomdin banvakt från 1874 till 1912. Stationen fick nytt namn på 1920-talet och fick då heta Alsike hållplats.

Ett samhälle växte fram kring kring järnvägen. Här fanns butiker och ett postkontor, som stängde år 1968.

På östra sidan låg under en tid Fors´ affär, senare Wass & Co, och vid stationen på västra sidan låg Ivar Kumliens affär, som sedan hette Alsike Klövern.

Intill det gamla stationssamhället och ett antal kilometrar från Alsike kyrka började planeringen för ett nytt Alsike år 1989, när Alsike Fastighets AB bildades. Under 1991 antogs en fördjupad översiktsplan vilket innebar att Alsike skulle byggas ut.

Idag är Alsike en egen tätort i Knivsta kommun. Här finns förskolor, skolor, närservice och olika sorters boenden - villor, radhus och lägenheter.

Se bilder från Alsike förr

Alsike kyrka

Alsike kyrka i Alsike socken

Dammparken i norra delen av Alsike tätort.

Dammparken i norra delen av Alsike tätort. En fyrbent alsikebo är med på bild.

En levande landsbygd

Knivsta kommun rymmer anrik jordbruksbygd. Fortfarande idag lever landsbygden i hög grad, med gårdar och byar utspridda som ett pärlband på knivstaslätten.

Mångfalden i landskapsbilden, med de öppna sädesfälten, hagmarkerna och betesbackarna, kyrkorna och de ålderdomliga byarna, har Knivsta tack vare en lång tradition av livskraftigt jordbruk. Runt om i kommunen hittar du torp, bondgårdar, stora säterier och en rad gamla slott och herrgårdar från 1600- och 1700-talen.

I byar som Lagga, Östuna, Husby-Långhundra och Vassunda är gemenskapen stark, med ett aktivt föreningsliv. Hembygdsföreningar och bygdegårdsföreningar runt om i byarna håller traktens kulturhistoria levande.

Se kommunens bygdegårdar

Gå till föreningslivets sidor på knivsta.se

Se bilder från Vassunda, Rickebasta, Fredrikslund och trakterna västerut

Se bilder från Lagga förr

Se bilder från Östuna förr

Se bilder från Husby-Långhundra förr

Se bilder från trakterna kring Vassunda, Rickebasta, Krusenberg och Fredrikslund

Historiska personer från Knivsta

Knivsta är en medelstor kommun som ändå har stora berömdheter att visa upp. En av dem var Calle Andersson – eller Emils Calle i Lagga. Senare, när han
blev en berömd skulptör, kallade han sig Carl Milles. Han skapade många mäktiga verk, som till exempel Orfeusgruppen utanför Stockholms konserthus.

Läs om Carl Milles på millesgården.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En annan känd konstnär var friherren Gustaf Olof Cederström, uppväxt på gården Krusenberg i Alsike. Han var vår siste verklige historiemålare och på
världsutställningen i Paris väckte den reslige svensken uppseende med paradmålningen ”Karl Xll:s likfärd”.

Läs om Karl XII:s likfärd på historiskamedia.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Målaren och skulptören Eric Ståhl kom från Alsike, men rörde sig över hela världen. Han formgav en biskopskräkla i Zimbabwe och gjorde en staty av Olof Thunman, som nu står staty utanför Särsta Wärdshus i Knivsta. En fin liten skulptur av en turkisk flicka som tvättar kläder hittar vi nere vid ån.

Läs mer om Eric Ståhl på knivstashistoria.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den folkkäre konstnären och diktaren Olof Thunman bodde under senare delen av sitt liv i grindstugan till Noors slott. Hans konst, liksom hans lyrik, har sin inspiration i det uppländska kulturlandskapet. Han undervisade Evert Taube i konst och poesi och har skrivit texten till gånglåten "Vi gå över
daggstänkta berg".

Läs mer om Olof Thunman på wikiwand.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Berättelser från Knivsta

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 3 februari 2023