COOKIES

På denna webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Läs mer om cookies på knivsta.se

Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Sök på webbplatsen
Knivsta växer Näringsliv i Knivsta Jobba i Knivsta kommun Biblioteket Hälsohuset Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK) Kommunala skolwebben Kulturskolan Sjögrenska gymnasiet

Politiken och demokratin

Här kan du läsa berättelser om kommunbildning, demokrati, rösträttskämpar och knivstapolitiker från förr.

En resa 100 år tillbaka i tiden
Hur såg det ut i Knivsta under rösträttsrörelsen? Följ med på en resa i bilder en sådär 100 år tillbaka i tiden. Knivstabon Lennart Runnding bjuder på ett urval ur sin samling på 15 000 bilder från Knivsta.
Knivsta bildar egen kommun efter folkomröstning
Efter kommunreformen 1971 började en kritik mot centralstyre i Uppsala att sakta växa i Knivsta. Det var först 2003 som Knivsta och Uppsala kommuner ombildades. På bilden undertecknas avtalet om ekonomisk reglering av kommundelningen.
Från Mora sten i Knivsta till enkammarriksdag i Stockholm
Man skulle kunna säga att Sveriges första vallokal låg i Knivsta - vid Mora Sten godkändes medeltidens kungar av stormännen. Men valen var långt ifrån demokratiska. Läs mer om utvecklingen fram till idag.
Kommunreformen 1971 - Knivsta blir en del av Uppsala kommun
I början av 1960-talet ansåg staten att många kommuner hade blivit för små. Knivsta kommun bildade tillsammans med Uppsala stad och sex andra storkommuner Uppsala kommun 1971. På bilden syns Knivstas sista fullmäktige 1970.
"Knivkastning i Knivsta om stora kommundöden"
1952 skedde en stor sammanslagning av kommunerna i Sverige. Lokalt möttes förslaget ofta med misstro. Rubriken kommer från en tidningsartikel som beskrev reaktionerna i Knivsta. På Staffansgården hade den nya storkommunen möte 1950.
Folkvalda, politiker och partier under årens lopp i Knivsta
Efter de första allmänna valen skulle kommuner med fler än 1500 invånare enligt lag utse ett fullmäktige. I Knivsta behöll landskommunerna länge kommunalstämmorna. Endast två kommuner inrättade ett fullmäktige, Knivsta år 1927 och Husby-Långhundra år 1938. På bilden syns Knivsta kommunfullmäktige hålla distansmöte under pandemivåren 2020.
Kommunala val för hundra år sedan
Hur såg de kommunala valen ut under åren kring rösträttsreformen? I röstlängden för Alsike socken 1911 finns lärarinnan Anna Lovisa Johansson, skriven i Skolhuset i Krusenberg med fyra röster i valet. Här står hon framför skolan med sina elever.
Elisabet Petersson – rösträttskämpen med familj från Knivsta
Här berättar vi om Elisabet Petersson (1873-1919) som var en svensk lärare och rösträttskämpe. Hon var också Sveriges första kvinnliga zoolog.
Striden om statsskicket - bondetåget, borggårdskrisen och arbetartåget
En av de mest beryktade händelserna i svensk politisk historia är borggårdskrisen 1914 då striden om den svenska parlamentarismen var som tydligast. Intressant nog finns det Knivstakopplingar till borggårdskrisen vilket du kan läsa mer om här.
Kata tog tåget till Knivsta
Kata Dalström (1858-1923) var en av arbetarrörelsens främsta agitatorer och folkbildare. Under åren före rösträttsreformen reste hon land och rike runt för att övertyga människor om vikten av allmän och lika rösträtt och vikten av facklig och politisk organisering. 1916 kom storkändisen Kata till Knivsta för att tala. Här berättar vi om framväxten av folkrörelser och arbetarrörelsen i Knivsta.
Konservativa riksdagsledamoten Östberg från Vassunda
Gustaf Fredrik Östberg var en konservativ politiker som ägde säteriet Brantshammar i Vassunda. Han satt hela 31 år i riksdagen och var första ordförande för Allmänna valmansförbundet, som senare utvecklades till Moderaterna.
Berättelser från Knivsta

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 3 februari 2023