Elisabet avlade mogenhetsexamen 1897 vid Högre allmänna läroverket i Gävle som privatist och skrevs samma år in som en av få kvinnor in vid Uppsala universitet. Bara någon månad efter att hon börjat studera, den 20 oktober 1897, blev hon medlem i Uppsala kvinnliga studentförening (UKSF). Mellan 1898 och 1899 var hon föreningens sekreterare.
Av de 126 kvinnliga studenter som skrivits in vid universitetet 1886-1899 var 96 medlemmar i UKSF. De kvinnliga studenterna var länge utestängda från nationslivet och föreningen anordnade sammankomster samt verkade för kvinnliga studenters rättigheter, däribland rätten att bära studentmössa offentligt. Att bära studentmössa som kvinna ansågs olämpligt och därför lämnades den över i en papperspåse så att kvinnorna kunde bära hem den diskret.
Elisabet Petersson tog en filosofie kandidatexamen 1902 med kemi, fysik och matematik som huvudämnen. Hon kom sedan att vidareutbilda sig i biologi med inriktning på zoologi. År 1908 blev hon vikarierande ämneslärare i Alingsås. Först året efter kunde kvinnor utses till ordinarie lärartjänster och 1910 fick Peterson en sådan tjänst och undervisade därefter i matematik, biologi och kemi.
Från 1917 fick Petersson anställning som preparator vid Göteborgs naturhistoriska museum. Som anställd vid Göteborgs zoologiska museum genomförde Elisabet flera tjänsteresor för att samla in preparat. Delar av hennes samlingar finns fortfarande att beskåda på museet idag.
Som kvinna var det svårt att få en offentlig anställning vid den här tiden. För det första ansågs det enbart passande för ogifta kvinnor att arbeta. För det andra fanns det lagar som hindrade tillträde till vissa offentliga anställningar. Kvinnor var utestängda från högre lärartjänster fram till 1918 och först 1921 öppnades möjligheten till alla offentliga anställningar oavsett civilstånd, utom för präst- och domartjänster. Anställda kvinnor tjänade dessutom alltid sämre än män med samma position, eftersom männen ansågs vara familjeförsörjare.
Av de totalt 153 kvinnor som utbildade mellan 1853-1899 i Uppsala, tycks majoriteten ha gift sig och därmed lagt karriären åt sidan. Endast 26 kvinnor vet man förblev ogifta. En av dem var Elisabet Petersson. 1924 utgavs boken ”Svenska kvinnor i offentlig tjänst”. I den ingick endast 40 av de 153 kvinnliga studenterna som studerade i Uppsala under 1800-talet.
Skriv ut
