De första valen med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor till de landskommunala fullmäktigeförsamlingarna ägde rum i mars och april 1919. De nyvalda intog sina platser från första maj samma år. Kommuner med fler än 1500 invånare skulle enligt lag utse ett fullmäktige.
För de mindre kommunerna utsågs dock inget fullmäktige i val. Istället behölls den äldre direktdemokratiska kommunalstämman som högsta beslutande organ. Samtliga röstberättigade hade möjlighet att närvara och rösta på ett antal möten som hölls ett par gånger om året.
På stämmorna utsågs ordförande för stämman samt ledamöter till utförande nämnder som kommunalnämnden, fattigvårdsnämnd, barnavårdsnämnd, skolstyrelse och nykterhetsnämnd m.m. Kommunalstämman utsåg också valmän till landstingsvalen och fastställde kommunens budget.
De första fullmäktige och partivalen
I Knivsta behöll landskommunerna länge kommunalstämmorna. Endast två kommuner inrättade ett fullmäktige, Knivsta, 1927 och Husby-Långhundra 1938. Övriga kommuner behöll kommunalstämman fram till bildandet av Knivsta storkommun 1952.
Från 1938 finns statistik från valen till Knivsta landskommuns fullmäktige bevarad. I dessa val ställde olika partier upp mot varandra. 1942 års val valdes första kvinnan in i fullmäktige. 1946-50 saknades kvinnor helt i fullmäktige. 1950, respektive 1954 var det återigen kvinnor som valdes in i fullmäktige.
I Husby-Långhundra fanns endast en partioberoende vallista i samtliga val mellan 1938 fram till 1946. År 1950 förrättades valen inför storkommunernas bildande. 1966 hölls de sista valen till storkommunen. Från 1971 ingick Knivsta i Uppsala kommun. De partier som ingick i fullmäktige mellan åren 1950-1970 var socialdemokraterna, centerpartiet (bondeförbundet), folkpartiet och moderaterna (högern).
Val till Knivsta kommuns fullmäktige 1938-1966
Valår | S | BF/C | FP | H/M | Övr | Fullm | M | K |
|---|
1938 | 8 | 2 | 2 | 3 | 0 | 15 | 15 | 0 |
1942 | 11 | - | 3 | - | 6 | 20 | 19 | 1 |
1946 | 11 | 3 | 3 | 3 | 0 | 20 | 20 | 0 |
1950 | 16 | 8 | 8 | 3 | 0 | 35 | 34 | 1 |
1954 | 15 | 7 | 7 | 6 | 0 | 35 | 34 | 1 |
1958 | 15 | 9 | 4 | 7 | 0 | 35 | 33 | 2 |
1962 | 16 | 9 | 5 | 5 | 0 | 35 | 31 | 4 |
1966 | 13 | 11 | 5 | 6 | 0 | 35 | 30 | 5 |
Tabellförklaring: S Socialdemokraterna, BF/C Bondeförbundet (idag Centerpartiet), FP Folkpartiet (idag Liberalerna), H/M Högern (idag Moderaterna), Övr övriga, Fullm antal platser i fullmäktige, M antalet män i fullmäktige, K antal kvinnor i fullmäktige.
De folkvalda kvinnorna i Knivsta
Inför storkommunens bildande skedde alltså allmänna val till fullmäktige. Den första kvinnan att sitta i fullmäktige var en fru Svensson från Väpeby. Efter 1954 års val var Vera Wåhlin (S) ledamot av fullmäktige fram till 1970 (då Knivsta blev en del av Uppsala kommun). Från 1959 satt även Irma Källström (M) i fullmäktige. Därefter anslöt Svea Brunnberg (C) och Svea Ljungberg (FP). Den sista och femte kvinnliga fullmäktigeledamoten i storkommunen blev Margit Almgren (C). Flera kvinnor var ledamöter i olika nämnder. Första och enda kvinnan att sitta i kommunalnämnden (67-70) var Gunnel Lindeman.
Efter kommundelningen 2003
Från 2003 var Knivsta återigen en egen kommun med åtta partier. Utöver de tidigare partierna fick Knivsta.nu, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet mandat i fullmäktige. Fullmäktige bestod av 15 kvinnor och 16 män. Karin Gellin (M) och Anette Almgren (S) blev fullmäktiges första 1:a respektive 2:a viceordförandena. Från 2010 fick även Sverigedemokraterna representation i fullmäktige och i år, 2021 blev Britt-Louise Gunnar (S) den första kvinnan att utses till ordförande i kommunens fullmäktige.
Källor:
SCB Kommunala valen (SOS) 1919-1966
En liten bok om Knivsta
Kommunarkivet
Skriv ut
