Kommunala val för hundra år sen

Skriv ut

Kommunala val var både lika och olika för 100 år sedan jämfört med idag. Här berättar vi mer om hur valen i Knivsta såg ut under åren kring rösträttsreformen.

Tillbaka

I samband med att allmän rösträtt för män infördes i Sverige 1909 infördes också proportionella val till riksdagen.

I landsting och kommuner användes fram till 1918 majoritetsval, det vill säga den kandidat som fick flest röster i ett valdistrikt blev vald. Val till riksdag, kommun och landsting skedde under olika år. Från 1909 fick röstberättigade kvinnor dock möjlighet att ta plats i kommun- och stadsfullmäktige.

Rösträtten utgick infrån inkomsten

Rösträtten i kommunala val utgick från personers inkomst. Varje person på landsbygden fick en röst per hundra kronor man tjänade, upp till 1000 kronor i beskattningsbar inkomst. Därefter fick man ytterligare en röst per femhundra kronor i inkomst upp till 40 röster, alltså vid en inkomst som var 15 000 kronor.

100 kronor år 1909 motsvarade ungefär 5 200 kronor i årsinkomst i dagens penningvärde och 15 000 kronor motsvarade ungefär 780 000 kronor.

Eftersom rösträtten baserades på kommunalskatten hade både kvinnor som betalade skatt och företag (aktiebolag) rösträtt. Personer med egendom i olika kommuner hade rösträtt i båda valkretsarna. De kommunala valen påminde därför mer om aktiebolags årsstämmor än demokrati.

Andelen röstberättigade och valdeltagandet innan rösträttsreformen var lågt. 1910 hölls det landstingsval. Knivstas sockenkommuner ingick i Stockholms läns västra domsagas valkrets. Nationellt utgjorde de upptagna i röstlängden 21,1 procent av befolkningen. I Västra domsagan var siffran lägre, endast 15,4 procent av befolkningen var upptagna i röstlängden och av dessa saknade 2,7 procent rösträtt på grund av obetalda skulder, att de var satta i konkurs eller mottog fattighjälp. Av de röstberättigade deltog endast 33,4 procent i valet.

Den graderade rösträtten påverkade också intresset att delta i valet. De med färre antal röster röstade också i lägre utsträckning än de med fler röster. Bland de deltagande i Stockholms län i landstingsvalet 1910 var valdetagandet exempelvis 16,5 procent bland dem som hade en röst till sitt förfogande. Bland dem som hade 40 röster var valdeltagande 74,9 procent. Snittet låg på 45 procent.

Kommunvalen i Alsike 1909 och 1911

I kommunens arkiv finns de gamla röstlängderna bevarade. I en röstlängd från Alsike finner vi bland de röstberättigade 1909 bland annat ”enkan J. K. Ekströms arfvingar” och ”gästgivare enkan Emma Lindqvist”, båda med en röst.

I röstlängden för Alsike socken 1911 finns lärarinnan Anna Lovisa Johansson, skriven i Skolhuset i Krusenberg med fyra röster i valet. I röstlängden finns antecknat att Anna röstade genom fullmakt.

Skolan ska ha stått klar 1882 och Anna ska ha varit den första läraren som arbetade på skolan och undervisade samtliga klasser. Hon bodde i skolhuset tillsammans med en städerska som skötte städning och kakelugnarna. Hon finns på en bild tillsammans med eleverna framför skolhuset från 1914. Flest röster i Alsike hade Friherrarna Emanuel Cederström och Karl Gustaf Rudolf Cederström med 29 respektive 33 röster.

Lärarinnan Anna Lovisa Johansson, skriven i skolhuset i Krusenberg, med eleverna framför skolhuset, 1914.

De tidiga röstlängderna visar även att företag så som Aktiebolaget Hem på landet hade åtta röster, och Egnahems- och Fastighetskreditaktiebolaget hade 15 röster. En annan speciell anmärkning är Lärarinnekåren vid Högre Elementarläroverket för flickor i Uppsala med fem röster. Professorer och direktörer bosatta i Uppsala hade också rösträtt i Alsike genom sina sommarnöjen.

De första riksdagsvalen med allmän och lika rösträtt hölls 11 september 1921. I samband med det försvann även den graderade rösträtten i kommunvalen.

Röstlängd från Alsike socken, 1911.

Källor:

Regeringskansliet (1907) Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition 1907:29
SCB (1911) Bidrag till Sveriges Officiella Statistik R) Valdistrikt XIX. Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse rörande Landstingsmannavalen och den kommunala rösträtten år 1910.
Kommunarkivet Röstlängd för Alsike socken 1910
Kommunarkivet Röstlängd för Alsike socken 1911

Sidan uppdaterades: 3 februari 2023