COOKIES

På denna webbplats använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Läs mer om cookies på knivsta.se

Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Sök på webbplatsen
Knivsta växer Näringsliv i Knivsta Jobba i Knivsta kommun Biblioteket Hälsohuset Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK) Kommunala skolwebben Kulturskolan Sjögrenska gymnasiet

Sagor och sägner

Det finns flera sagor och sägner kring olika händelser och platser i knivstatrakten. Ta del av dem här nedan - och lyssna till fler i appen Storyspot, där du också kan ladda upp dina egna knivstaberättelser.

Hopsydd kulspruta

När första världskriget bröt ut började damerna i Knivsta försvarsförening att sy och virka ihop till ett rejält skjutvapen till ortens försvar.

De sömmade och knypplade och sålde. Till slut hade de fått ihop till en kulspruta, men då hade lyckligtvis kriget redan tagit slut. Pengarna gick i stället till ett hus åt föreningslivet.

Svart-Kalles ek

Vid landsvägen mellan Alsike och Lagga lär det en gång ha legat en avrättningsplats där det växte en gammal ek. I den hängde sig senare den olycklige Svart-Kalle.

Så länge man åkte hästskjuts tvärstannade hästarna här och vägrade gå
vidare. Men om man ropade ”Uscha, ruscha låt gå!” löstes förbannelsen, och man kunde fortsätta sin färd.

Laggagubben och pinglorna

Det berättas att det bodde en trollgubbe i Laggaberget på den tiden då man byggde
klockstapel i Lagga.

Gubben tyckte inte om skramlet från klockorna och försökte få tyst på dem genom att kasta stenar. Det misslyckades dock – stenarna ligger kvar där än nedanför klockstapeln. Gubben beslöt då att överge sin boning och har ännu inte återvänt.

Pepparkakorna var koskit

Pepparkaksudden vid sjön Valloxen har sitt namn efter de blaffor som Särsta gårds
ungdjur lämnade efter sig. Skohandlaren August Johansson från Uppsala hade vid förra sekelskiftet sitt sommarställe i närheten, och barnen brukade bada här.

Men de fick inte säga koskit eftersom de var av finare familj – de fick säga
pepparkakor istället...

Pepparkaksudden vid sjön Valloxen.

Pepparkaksudden vid sjön Valloxen.

Karl XII:s likfärd

När friherren Gustaf Cederström på Krusenberg målade sitt stora verk Karl Xll:s likfärd använde han sig av såväl landskap som modeller från hembygden.

Officeren med värjan är konstnären själv, den döde konungen en soldat från Skokloster. I bakgrunden sluttar vägen ned mot Hågaån.

Gustaf Cederström ligger begravd på Alsike kyrkogård.

Krusenbergs herrgård

Krusenbergs herrgård. Här bodde en gång i tiden friherre Gustaf Cederström.

Knivsta fyller 20 år!

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 3 februari 2023