Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för samhällsbyggande och utveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Du är på väg till Knivsta fyller 20 år!

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Här tar du del av våra tjänster på andra språk
Please find our services in other languages below

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Om val till Europaparlamentet

Vart femte år är det val till Europaparlamentet, så kallat EU-val eller Europaval. Då väljer medborgarna i Sverige och de andra EU-länderna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet. Nästa EU-val äger rum i 9 juni 2024. Den här sidan kommer uppdateras med mer information.

Den enda direktvalda EU-institutionen

Europaparlamentet är med och beslutar om EU:s lagar och budget. Det är den enda EU-institutionen som väljs direkt av EU:s medborgare i allmänna val.

I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. EU-länderna har olika antal ledamöter i parlamentet. Det är storleken på landets befolkning som avgör hur många ledamöter landet har i EU-parlamentet.

Tyskland, som har flest invånare i EU, har 96 ledamöter i parlamentet. Cypern, Luxemburg och Malta har det minsta antalet, med sex ledamöter vardera. Sverige har 21 ledamöter.

Rösträtt och valbarhet i det svenska EU-valet

Du har rätt att rösta i det svenska EU-valet om du fyller 18 år senast på valdagen och dessutom antingen är:

  • svensk medborgare som är eller varit folkbokförd i Sverige, eller
  • medborgare i ett annat EU-land som är folkbokförd i Sverige och har anmält dig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.

Röstlängden är en förteckning över de personer som har rösträtt vid ett visst val.

Den som vill bli vald till svensk ledamot i Europaparlamentet måste ha rösträtt i valet och vara nominerad – det vill säga utsedd till kandidat av ett politiskt parti. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli nominerad. Det går inte att ställa upp som fristående kandidat. Det går inte heller att kandidera i flera EU-länder samtidigt.

Rösta i förväg eller på valdagen

EU-valet går till på samma sätt som valen till riksdag, regioner och kommuner i Sverige. Den som har rösträtt får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen.

Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader och konsulat.

Rösta i ett annat lands EU-val

Om du är svensk medborgare, men folkbokförd i ett annat EU-land, kan du välja att rösta i det landets val till Europaparlamentet. Du kan då behöva anmäla dig till röstlängden i det landet för att ha möjlighet att rösta. Tänk på att detta fungerar olika i olika EU-länder. I vissa EU-länder anmäls du automatiskt till röstlängden när du folkbokför dig där.

Om du finns med i röstlängden i ett annat EU-land stryks du från den svenska röstlängden.

Så går rösträkningen till

När vallokalerna har stängt på valdagen gör röstmottagarna i vallokalen en första sammanräkning av röstsedlarna. Den slutliga sammanräkningen av röster görs veckan efter valet av länsstyrelserna. Röstsammanräkningarna är öppna för allmänheten.

När länsstyrelserna har räknat rösterna efter valet är det Valmyndigheten som fördelar mandaten mellan partierna utifrån valresultatet. Valmyndigheten meddelar det slutliga valresultatet cirka en vecka efter valdagen.

Så fördelas platserna i Europaparlamentet

Det finns 21 svenska platser i Europaparlamentet att fördela. Valsystemet är proportionellt. Det betyder att antalet platser som ett svenskt parti får i Europaparlamentet står i proportion till antalet röster som partiet har fått i det svenska EU-valet.

Vid val till riksdagen är Sverige indelat i 29 valkretsar. För val till Europaparlamentet är hela Sverige en valkrets. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i Sverige för att få en av de svenska platserna i Europaparlamentet.

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 31 oktober 2023