Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja våra e-tjänster

Här tar du del av våra tjänster på andra språk

Please find our services in other languages below

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
Många ärenden kan du utföra via våra e-tjänster.
För andra ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Ordlista för planer och byggnation

Här finns en ordlista över vanligt förekommande ord som används inom planprocessen.

Vanliga ord och begrepp

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Allmän plats

En gata, en park, ett torg eller annat område som enligt detaljplanen är för ett gemensamt behov. Allmän plats sköts vanligtvis av kommunen men kan i särskilda fall skötas enskilt genom exempelvis en gemensamhetsanläggning. Motsats till kvartersmark.

Antagande

Steg i planprocessen där kommunfullmäktige (KF), eller nämnd delegerad av KF, beslutar om att godkänna detaljplanen.

Bruttoarea (BTA)

Summan av alla våningsplans yta tillsammans med ytterväggarna av byggnaden.

Byggherre

Den som för egen del utför eller låter utföra projektering-, byggnads-, rivnings-, eller markarbeten.

Bygglov

Juridiskt bindande handling där kommunens byggnadsnämnd ger lov att uppföra en viss byggnad på en viss plats inom en viss tid förutsatt att den motsvarar kraven i kommunens detaljplan om det finns en sådan. Om det inte finns en detaljplan prövas bygglovet mot allmänna bestämmelser i plan- och bygglagen.

Byggnadsverk

Byggnad som bostadshus eller annan anläggning.

Dagvatten

Det tillfälliga regn- eller smältvatten som rinner av från tak eller asfaltsytor. Förutsättningar för detta måste hanteras när områden detaljplaneläggs.

Detaljplan (DP)

Reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska användas inom ett avgränsat område. Den kan också reglera vilka egenskaper och administrativa bestämmelser som ska gälla för marken och bebyggelsen såsom höjder och gestaltning.

Detaljplanekravet

Regleras i plan- och bygglagen och anger i vilka situationer en detaljplan ska upprättas. Till exempel krävs en detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse och om åtgärden ger en betydande påverkan. Om detaljplanekravet inte gäller så kan föreslagen åtgärd hanteras genom en bygglovsprocess.

Detaljplaneprocessen

Process för att bedöma lämplighet, läge och behov av ett förslag som kräver en detaljplan. Processen som pågår i flera steg där kommunen tar in synpunkter och fakta från myndigheter, sakkunniga och medborgare. Genom detta tas förslag till en detaljplan fram som ska fungera som beslutsunderlag till politiken som slutligen beslutar om förslaget.

Exploateringsavtal

Ett avtal mellan kommun och en byggherre, exploatör eller fastighetsägare gällande genomförande av en detaljplan som är på mark som inte ägs av kommunen. I avtalet kan exempelvis kostnader fördelas för marköverlåtelser och åtgärder på allmän plats.

Genomförandeavtal

Vilken typ av avtal som tecknas när planläggning ska tas fram: markanvisnings- eller exploateringsavtal.

Genomförandetid

Den tid som anges i detaljplanen för den period som detaljplanen förväntas genomföras under från både privata aktörer och kommunens sida. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen och får inte ändras eller upphävas om det inte finns särskilda skäl för det. Genomförandetiden kan vara minst 5 år och max 15 år. Därefter fortsätter detaljplanen att gälla tills vidare om den inte upphävs, ändras eller en ny detaljplan tas fram.

Granskning

Steg i planprocessen som följer efter samråd där all fakta ska ha inkommit och alla berörda (kända sakägare, myndigheter, organisationer av hyresgäster, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har väsentligt intresse av planförslaget) granskar kommunens slutliga planförslag. Efter granskningen får förslaget ändras med endast redaktionella förändringar. Större förändringar kräver att en ny granskning genomförs.

Granskningsutlåtande

Sammanställning av de skriftligt inkomna synpunkterna inskickade av myndigheter och allmänheten på detaljplaneförslaget under granskningen. Upplägget är detsamma som samrådsredogörelsen men utifrån synpunkter från granskningen.

Huvudman

Den som äger huvudmannaskap för allmänna platser i en detaljplan, det vill säga vem som ska sköta den. Huvudregeln är alltid att kommunen ska vara huvudman för alla allmänna platser men undantag kan göras för särskilda fall med enskilt huvudmannaskap.

Illustrationer/illustrationsplan/illustrationskarta

beskriver hur utseendet på byggnadsverken i detaljplanen skulle kunna se ut. Slutgiltig utformning hanteras i bygglovet och styrs av bestämmelser i plankartan.

Kungörelse

Meddelande till bedömda sakägare enligt fastighetsförteckningen om innehållet av planförslaget. Detta används då detaljplanen tas fram med ett normalt förfarande eller utökat förfarande. Kungörelsen kan skickas ut genom brev eller föras in i en ortstidning och på kommunens anslagstavla.

Kvartersmark

Mark där det kommer vara till exempel bostäder, handel och industri. Motsats till allmän plats.

Laga kraft

Sista steget i detaljplaneprocessen då detaljplanen börjar gälla och bygglov kan sökas utifrån detaljplanen. Juridisk term som betyder att en dom eller beslut av domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. Tidigast tre veckor från att beslutet eller domen tillkännagetts på kommunens anslagstavla vinner planen laga kraft.

Lantmäteriet

har ansvar i processen att till exempel arbetet med fastighetsindelning i detaljplan är korrekt och att frågor gällande huvudmannaskap är rätt hanterade. Det kan också vara att genomförande av detaljplanen beskrivs på korrekt sätt gällande bland annat konsekvenser för gemensamhetsanläggningar och servitut.

Ledningsrätt

Den som äger en ledning för allmänt behov, till exempel en kraftledning eller kommunala vatten- och avloppsledningar, har rätt att utnyttja utrymme för ledningen på en fastighet.

Länsstyrelsen

har ansvar i processen för att bevaka statens intressen i detaljplaneringsprocessen. De ska bland annat bevaka riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, regional samordning samt frågor som rör hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen har utifrån dessa intressen möjlighet att överpröva kommunens beslut om detaljplaner.

Markanvisningsavtal

Ett löfte av kommunen till byggherren att, under en viss tid och på vissa villkor, ensam förhandla med kommunen om genomförandet av ett exploateringsprojekt på kommunens mark.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

En skriftlig redovisning av miljöbalkens tio punkter hur planen ger positiva och/eller negativa konsekvenser för miljön.

Områdesbestämmelser

Kommunen kan anta bestämmelser över ett område som inte är detaljplanerat, till exempel för att bevara värdefull bebyggelsemiljö eller se till att en viss mark säkras på det sätt som översiktsplanen uttrycker att marken borde användas till.

Plan- och bygglagen (PBL)

Lagen som innehåller bestämmelser hur planläggningen av mark, vatten och byggande ska gå till och hur efterkommande bygglovsprocess ska gå till.

Planarkitekt/Planhandläggare

Titel på den person som jobbar med detaljplanering på kommunen.

Planavgift

Avgift till kommunen för arbetet med åtgärder och framtagande av detaljplanearbete. Den tecknas oftast i plankostnadsavtalet och betalas under planprocessen. Om arbetet inte bekostats genom plankostnadsavtal så kan det för vissa detaljplaner finnas en avgift som betalas i samband med bygglovsprövningen. Kommunen får endast ta ut självkostnadspris för verksamheten.

Planbesked

En förfrågan inskickad till kommunen från fastighetsägare, företag, myndighet eller organisation för att se om kommunen har för avsikt att planlägga ett område. Svaret från kommunen kan antingen vara ett positivt planbesked eller ett negativt planbesked. Det är inte ett besked om förslaget får genomföras eller inte.

Planbesked inte är bindande. Med andra ord så medför inte ett positivt planbesked alltid att det blir en detaljplaneprocess. Kommunen tar ut en avgift för detta då personer på kommunen behöver undersöka förutsättningarna för att starta en detaljplaneprocess för det aktuella förslaget.

Planbeskrivning

är det dokument som anger syftet med detaljplanen och förklarar innehållet för att detaljplanen ska kunna förstås och genomföras. Planbeskrivningen ska redovisa de avvägningar som gjorts i samband med framtagandet av detaljplanen. I denna ska det också framgå de konsekvenser som genomförandet av detaljplanen medför för sakägare, andra berörda och miljön. Planbeskrivningen är inte juridiskt bindande som plankartan utan fungerar som ett stöd i tolkningen av den.

Planeringsstrategi

Är en del av översiktsplaneprocessen. I planeringsstrategin ska kommunen beskriva nya eller förändrade planeringsförutsättningar samt hur dessa kan påverka ställningstagandena vad gäller hur mark- och vattenområden ska användas eller hur den byggda miljön ska utvecklas, användas och bevaras.

Planförfarande

Det finns olika sätt att arbeta sig igenom en detaljplan som beror på vilka förutsättningar det berörda området har. Till exempel kan det gå igenom standardförfarande om planförslaget överensstämmer med översiktsplanen, inte är av betydande intresse eller i övrigt stor betydelse för allmänheten samt inte medför betydande miljöpåverkan. Om planförslaget går emot dessa eller länsstyrelsens granskningsyttrande över gällande översiktsplan ska utökat förfarande användas. De olika förfarande innebär olika krav på exempelvis kungörelse, tid för samråd/granskning och var detaljplanen ska antas.

Plankarta

Är detaljplanens viktigaste dokument och är det juridiskt bindande dokument som en kommun antar för att reglera användningen av mark- och vattenområden. Plankartan omfattar det område inom vilken detaljplanens bestämmelser gäller och beskriver vilka byggrätter som tillåts i området.

Planmonopol

I Sverige är det kommunerna som har ensamrätt på planläggning av mark och vatten. Detta innebär att beslut gällande detaljplaner måste hanteras av kommunen.

Planprogram (Detaljplaneprogram)

kan föregå detaljplaner för att redovisa mål och utgångspunkter för kommande detaljplan eller detaljplaner.

Prickmark

är ett vardagligt uttryck för en egenskapsbestämmelse i plankartan som regleras med prickar. Bestämmelsen anger var byggnader/bebyggelse inte får uppföras.

Projektering

Förstudie eller planeringsfas innan genomförande av planarbete kan påbörja.

Sakägare

De fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare, boende och vissa föreningar med flera som blir berörda av en detaljplaneläggning. En bedömning av vilka som är sakägare tas fram i fastighetsförteckningen. I slutändan är det domstol vid ett överklagande som bedömer vilka som är sakägare eftersom det är kopplat till vilken påverkan planen medför.

Samråd

Steg i planprocessen där kommunen går ut med ett förslag på detaljplan till allmänheten, sakägare och myndigheter. Dessa ges då möjlighet att komma med synpunkter på förslaget.

Samrådsredogörelse

Sammanställning av de skriftligt inkomna synpunkterna inskickade av myndigheter och allmänheten på detaljplaneförslaget under samrådet. Upplägget är detsamma som granskningsutlåtandet men utifrån synpunkter från samrådet.

Tillgänglighetslagen

På alla nya allmänna platser och byggnader är det krav på lättillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Det kan gälla handikapparkeringar, ramper samt hissar.

Undersökning (tidigare kallad Behovsbedömning)

Prövning om genomförandet av en plan kan medföra betydande miljöpåverkan för till exempel djur- och växtliv, människors hälsa och mark, vatten och luft.

Vatten- och avloppsplan (VA-plan)

Ett dokument som ger en heltäckande och långsiktigt planering för hela kommunen. Där ska framgå vilka områden som ska ha allmänt (kommunalt) vatten och avlopp och var det i fortsättningen förblir enskild VA-försörjning.

Överklagande

Efter en detaljplan blivit antagen kan den överklagas till Mark- och Miljödomstolen. Detta kan göras senast tre veckor efter att det justerade protokollet från beslutande nämnd sitter på kommunens anslagstavla. För att ha rätt att överklaga ska man vara sakägare och ha yttrat sig skriftligt under samråd eller granskning och där inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Mark- och miljödomstolens beslut kan därefter överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

Översiktsplan (ÖP)

Ett dokument som ska finnas i varje kommun som ska vara ett vägledande beslutsunderlag vid detaljplanering. ÖP ska innehålla mål och riktlinjer för hela kommunens yta över lämplig mark- och vattenanvändning.

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 21 februari 2024