Du är på väg till Knivsta utvecklas - kommunens webbplats för samhällsbyggande och utveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
Många ärenden kan du utföra via våra e-tjänster.
För andra ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.

Här tar du del av våra tjänster på andra språk
Please find our services in other languages below

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Ekonomisk analys 2024

Här har vi sammanfattat den ekonomiska analysen från Årsredovisningen 2024. Här hittar du bland annat 2024 års resultat, finansiella nyckeltal och uppgifter om skatteintäkter och utgifter.

Resultaträkning

Tusen kronor


2024

2023

Verksamhetens intäkter

296 500

280 695

Verksamhetens kostnader

-1 557 969

-1 435 642

Avskrivningar

-163 344

-163 691

Verksamhetens nettokostnader

-1 424 813

-1 318 638

Skatteintäkter

1 247 546

1 191 297

Generella statsbidrag och utjämning

178 100

155 736

Verksamhetens resultat

833

28 394

Finansiella intäkter

30 506

36 258

Finansiella kostnader

-50 356

-48 824

Resultat efter finansiella poster

-19 017

15 828

Årets resultat

-19 017

15 828

Finansiella nyckeltal

Utdebitering per skattekrona: 20,91 kronor

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag: 101,3 procent

Nettoinvesteringar: 26 miljoner kronor

Låneskuld: 0 miljoner kronor

Soliditet, eget kapital i procent av tillgångar, inklusive pensionsförpliktelser: 22,5 procent.

Årets resultat

För Knivsta kommun blev årets resultat minus 19 miljoner kronor. Budgeterat resultat för året var minus 21,6 miljoner kronor, på grund av exceptionellt höga pensionskostnader. Resultatet för 2024 är negativt och motsvarar minus 1,3 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

För Knivsta kommunkoncern var resultatet minus 8,5 miljoner kronor. I koncernen ingår kommunen samt förbund och bolag där kommunen har ägarandelar, som Knivstabostäder AB, Kommunfastigheter i Knivsta AB och Roslagsvatten AB.

Skatteintäkter, bidrag och kommunalekonomisk utjämning

Kommunens skatteintäkter ökade med 56 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4,7 procent jämfört med 2023. De generella statsbidragen och utjämningsbidragen var totalt 178 miljoner kronor, vilket är en ökning från 156 miljoner kronor året innan.

De ökade skatteintäkterna, bidrag och kommunalekonomisk utjämning beror på att kommuninvånarna har blivit fler samtidigt som sysselsättningen har varit förhållandevis stark under året, trots lågkonjunktur.

Intäkter förutom skatteintäkter

Under 2024 ökade de externa intäkterna med 5,6 procent, cirka 16 miljoner kronor, till 297 miljoner kronor. Exploateringsnetto och exploateringsbidrag uppgick till 16,9 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än året innan. De riktade statsbidragen ökade till 139,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 22 miljoner kronor – nästan 19 procent – jämfört med föregående år.

Kostnader

Kommunens bruttokostnad för året blev 1,7 miljarder kronor. Det innebär att kostnaderna har ökat med 122 miljoner, vilket motsvarar 7,6 procent. Kostnadsökningen finns främst inom köp av verksamhet och personalkostnader.

Det handlar exempelvis om köp av platser i förskola, grundskola, gymnasieskola, avgifter till kommunalförbund med mera. Kostnadsökningen för köp av platser avser både fler personer och insatser, men även prisjusteringar i avtal.

Personalkostnaden ökade främst genom högre kostnader för pensioner. Den höga inflationsnivån under 2022 och 2023 får en effekt på pensionskostnaden i efterhand genom en så kallad värdesäkring av pensionskapitalet (inflationsskydd).

Pedagogisk verksamhet – skola och förskola – står för cirka hälften av kommunens kostnader, medan vård och omsorg står för ungefär en fjärdedel.

Nämndernas nettokostnader och resultat

Nämndernas nettokostnader och resultat exklusive finansförvaltningen,
miljoner kronor

Kommunstyrelsens verksamheter

7,3

Samhällsutvecklingsnämnden

0,6

Socialnämnden

5,3

Utbildningsnämnden

3,1

Bygg- och miljönämnden

-1,2

Revision

-0,1

Överförmyndarnämnden

0,1

Valnämnden

0,1

Resultat

15,2

Nämndernas samlade resultat 2024 var positivt med 15,2 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens resultat var plus 7,3 miljoner kronor. Stödverksamheten gjorde ett överskott med 1,8 miljoner kronor på grund av bland annat återhållsamhet med konsulter och åtgärder för att minska den administrativa kostnaden. Kommunstyrelsen använde 1,3 miljoner kronor av de 2,9 miljoner kronor som finns avsatta för ospecificerat ändamål och stärkt stöd till kärnverksamheten.

Tillväxtkontorets verksamhet redovisade ett överskott till följd av återhållsamhet och vakanshållningar. Resultatet är plus 1,8 miljoner kronor.

Fritid- och kulturkontorets intäkter fortsätter att stiga och bidrar till ett överskott för verksamheten med plus 2 miljoner kronor.

Samhällsutvecklingsnämndens budgetavvikelse var plus 650 000 kronor. Intäkterna ökade kraftigt, bland annat genom en engångsersättning från Naturvårdsverket på 6,3 miljoner kronor. Det nya ansvaret för förpackningsinsamlingen gjorde att avfallsenheten fick ökade intäkter, men också ökade kostnader. Den taxefinansierade verksamhetens överskott var 0,6 miljoner kronor.

Gator, vägar och trafikövervakning gjorde ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Parker och naturvård hade ett överskott på 2,7 miljoner kronor. Planenheten redovisade ett underskott på 2,8 miljoner kronor, trots ökade intäkter. Kommunens vindkraftverk gjorde ett underskott på 1,2 miljoner kronor, med sjunkande intäkter.

Socialnämnden gjorde ett överskott på 5,3 miljoner kronor. Intäkterna ökade med 7,5 procent till 101 miljoner kronor, medan kostnaderna steg med 7,9 procent till 459,2 miljoner kronor.

Äldreomsorgen visade ett överskott på 697 000 kronor. Färdtjänsten hade ett underskott på 2,9 miljoner kronor på grund av nya avtalsvillkor och ökat resande. LSS hade ett överskott på 1,4 miljoner kronor trots att nettokostnaderna har ökat med 10 procent.

Individ- och familjeomsorgen hade ett överskott på 3,3 miljoner kronor. Ekonomiskt bistånd ökade med drygt 2 miljoner kronor jämfört med föregående år – fler har sökt och beviljats stöd. Arbetsmarknad och flyktingmottagande visade ett överskott på 2,9 miljoner kronor.

Utbildningsnämnden redovisade ett resultat på plus 3,1 miljoner kronor. Nettokostnaden steg till 813,1 miljoner kronor, medan intäkterna ökade till 141,7 miljoner kronor, främst genom statsbidrag, avgifter inom förskola och fritids samt försäljning av gymnasieplatser till andra kommuner.

Antalet barn i förskola och elever i grundskolan blev färre än budgeterat, vilket minskade kostnaderna för barn- och elevpeng med cirka 10 miljoner kronor. Trots detta visade nämnden ett positivt resultat inom nästan alla verksamhetsområden.

Bygg- och miljönämnden hade en negativ budgetavvikelse på minus 1,2 miljoner kronor. Intäkterna ökade med 30 procent, varav bygglovsintäkterna steg med 540 000 kronor till 9,5 miljoner kronor, medan intäkterna inom miljö och hälsa ökade från 2 miljoner kronor till 2,4 miljoner kronor. De ökade intäkterna bidrar till att nettokostnaden sänktes med 10,7 procent – från 12,7 miljoner kronor till 11,3 miljoner kronor.

Fördelning av verksamheternas kostnader

Procent

Personal

48

Köpta tjänster

28

Försörjningsstöd

0

Övriga bidrag

1

Fastighetskostnader

5

Övriga verksamhetskostnader

10

Avskrivningar och ränta

8

Medarbetarna är kommunens största kostnad och tillgång. Kommunen köper även verksamhet från privata företag och andra kommuner. Exempel på köpta tjänster är drift av särskilda boenden, gymnasieskolan, vuxenutbildning, friskolor, enskilda förskolor och avfallshanteringen. I ”övriga bidrag” ingår bland annat stöd till föreningslivet.

Investeringar

Årets investeringsutgift för kommunen var 28,2 miljoner kronor, inklusive förvärv av finansiella tillgångar. Motsvarande utgift föregående år var 62,5 miljoner kronor.

Årets investeringsplan för anläggningstillgångar uppgick till 130,5 miljoner kronor, vilket är en stor avvikelse mot budget. Exploateringen påverkas av nedgången inom bostadssektorn och investeringar skjuts på framtiden. Kommunen har valt att endast genomföra de nödvändigaste investeringarna för att stärka kassaflödet och undvika nya lån.

Kommunstyrelsen har investerat i ventilationen på Hasselbackens förskola, gjort ett strategiskt markförvärv samt tagit fram ett skyltprogram i kommunhuset. Det finns också ett pågående arbete med att stärka grunden i Eda lägergård.

Samhällsutvecklingsnämnden har prioriterat arbete med belysningsanläggningen och påbörjat en utökad pendlarparkeringsyta.

Exploateringsinvesteringar som är finansierade av exploatörer påverkas inte av beslutet att skjuta upp investeringar. Kommunen bygger initial infrastruktur för fleråriga bostadsprojekt, och investeringar i allmän platsmark slutförs när området är färdigutvecklat. Årets utgift på 10,4 miljoner kronor gäller främst Centrala Ängby.

Utbildningsnämnden utvecklar kontinuerligt förskolornas och grundskolornas lärmiljöer genom utbyte av inventarier och utrustning.

Socialnämnden och bygg- och miljönämnden har inte gjort några investeringar under året.

Investeringar per nämnd

Miljoner kronor

Kommunstyrelsen

1,2

Samhällsutvecklingsnämnden

12,7

Exploatering

10,3

Bygg- och miljönämnden

0

Utbildningsnämnden

2,8

Socialnämnden

0


Kommunens medarbetare

Vid utgången av 2024 hade Knivsta kommun 1 143 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 19 personer. Den största ökningen finns inom Utbildningskontoret, där antalet tillsvidareanställda har ökat med 25 personer.

Könsfördelning bland tillsvidareanställda i kommunen var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Inom ledningsbefattningarna (chefer) var fördelningen 75 procent kvinnor och 25 procent män.

Generellt sett finns det ett urval av sökande till de flesta lediga tjänster, men inom några befattningar kan det vara svårt att hitta rätt kompetens, som sjuksköterskor, ämneslärare, trafiklärare, lärare i fritidshem och upphandlare.

Den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgick till 6,13 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år (6,38 procent).

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 22 maj 2025