Ekonomisk analys 2023

Finansiella nyckeltal

Utdebitering per skattekrona: 20,91 kronor

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag: 98,8 procent

Nettoinvesteringar: 205,3 miljoner kronor

Låneskuld: 0 miljoner kronor

Soliditet, eget kapital i procent av tillgångar, inklusive pensionsförpliktelser: 22,8 procent

Årets resultat

För Knivsta kommun blev årets resultat 15,8 miljoner kronor. Budgeterat resultat för året var 10,1 miljoner kronor. Resultatet för 2023 är positivt och motsvarar 1,2 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

För Knivsta kommunkoncern var resultatet 12,6 miljoner kronor. I koncernen ingår kommunen samt förbund och bolag där kommunen har ägarandelar, som Knivstabostäder AB, Kommunfastigheter i Knivsta AB och Alsike Fastighets AB.

Skatteintäkter

Kommunens skatteintäkter ökade med 40 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3,1 procent jämfört med 2022. De ökade skatteintäkterna beror på att kommuninvånarna har blivit fler samtidigt som sysselsättningen har varit stark under året, trots hög inflation och recession.

Intäkter förutom skatteintäkter

Under 2023 ökade de externa intäkterna med 0,5 procent, cirka 2 miljoner kronor, till 281 miljoner kronor. Exploateringsnetto och exploateringsbidrag uppgick till 26 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än året innan. De riktade statsbidragen ökade till 118 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Kostnader

Kommunens kostnader har ökat med 6,1 procent. Pedagogisk verksamhet – skola och förskola – står för över hälften av kostnaderna, medan vård och omsorg står för drygt en fjärdedel. Nettokostnaderna för skola och förskola ökade med cirka 5 procent, medan ökningen för vård och omsorg var cirka 6 procent. Kostnadsökningarna beror bland annat på fler barn, elever och brukare i verksamheterna.

Under året har kommunens pensionskostnader ökat med 31,9 miljoner kronor till följd av inflationen och en ökad avsättning till tjänstepensioner. Kommunens resultat tyngs också av kostnader för finansiell leasing med 13,1 miljoner kronor och medfinansieringskostnader för statlig infrastruktur med 3,3 miljoner kronor.

Nettokostnaderna för skola och förskola ökade med cirka 5 procent, medan ökningen för vård och omsorg var cirka 6 procent. Kostnadsökningarna beror bland annat på fler barn, elever och brukare i verksamheterna.

Nämndernas nettokostnader och resultat

Nämndernas nettokostnader och resultat exklusive finansförvaltningen,
miljoner kronor

Nämndernas resultat 2023 innebär ett underskott på minus 2,2 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens nettokostnad ökade med 2,4 procent och resultatet var minus 2 miljoner kronor. Förutom höjda energikostnader fick fritid och kultur en hyreshöjning med cirka 10 procent för 2023. Verksamheten gjorde ett samlat underskott på minus 2,3 miljoner kronor. Tillväxtkontoret gjorde ett underskott på 3,3 miljoner kronor, bland annat till följd av uteblivna exploateringsintäkter och färre bostadsinvesteringar.

Samhällsutvecklingsnämndens totala budgetavvikelse var minus 3,2 miljoner kronor. Nämnden påverkas bland annat av den minskade efterfrågan på bostadsinvesteringar. Planenheten gör ett underskott med minus 5,7 miljoner kronor på grund av minskade intäkter. Avfallsverksamheten gör ett underskott med minus 2,4 miljoner kronor.

För att anpassa verksamheterna till nya marknadsförhållanden har det skett en omorganisering och vakanshållning av tjänster inom samähllsutvecklingsnämndens område. För att uppnå en budget i balans har investeringar, utredningar och underhåll skjutits på framtiden. Den totala nettokostnaden ökade med 32,2 procent jämfört med föregående år.

Socialnämnden gjorde ett överskott med 9,7 miljoner kronor. Insatser för äldre och personer med funktionsvariationer har en positiv budgetavvikelse på 6,4 miljoner kronor, medan individ- och familjeomsorgens överskott var 3,8 miljoner kronor. Att statsbidragen har varit högre än budgeterat påverkar resultatet positivt. Inom färdtjänst har antalet resor ökat och verksamheten gjorde ett underskott på minus 1,3 miljoner kronor. Nettokostnadsökning för socialnämnden var 5,1 procent.

Utbildningsnämnden gjorde ett negativt resultat på minus 4,1 miljoner kronor. Förskolan hade under året förskolan i genomsnitt 1 323 barn. Det är en minskning sedan föregående år men 18 fler än budget. Förskolan fick 9,6 miljoner kronor i statsbidrag under året (föregående år 7,4 miljoner kronor). Resultatet var plus 2 miljoner kronor.

Grundskolan hade en ökning av antalet elever från 3 175 till 3 217 elever, men 59 färre än budget. Det hade en negativ påverkan på ekonomin med 7,8 miljoner kronor och resultatet för grundskolan blev minus 7,5 miljoner kronor. Grundskolan fick 26,6 miljoner kronor i statsbidrag under året (föregående år 18,2 miljoner kronor).

Gymnasieskolan ökade antalet elever från 925 till 935 elever. Resultatet för Sjögrenska gymnasiet var 434 000 kronor. För externa köp av platser var det ett underskott med minus 789 000 kronor. Nämndens totala nettokostnad ökade med 5,8 procent jämfört med föregående år.

Bygg- och miljönämnden gjorde ett underskott på minus 3 miljoner kronor, vilket till stor del kan förklaras med minskade bygglovsintäkter, till följd av en svagare ekonomi för hushåll och företag. Inom miljöområdet har ett större tillsynsärende av olaglig tippning av avfall tagit resurser från ordinarie tillsyn, som annars skulle gett verksamheten intäkter. Verksamheterna bygglov, kart- och GIS samt miljötillsyn gjorde under året en organisationsförändring för att på lång sikt kunna sänka kostnaderna. Nettokostnaden för nämnden ökade med 34 procent.

Fördelning av verksamheternas kostnader

Procent

Medarbetarna är kommunens största kostnad och tillgång. Kommunen köper även verksamhet från privata företag och andra kommuner. Exempel på köpta tjänster är drift av särskilda boenden, gymnasieskolan, vuxenutbildning, friskolor, enskilda förskolor och avfallshanteringen. I ”övriga bidrag” ingår bland annat stöd till föreningslivet.

Investeringar

Årets investeringsutgift för kommunen var 60,6 miljoner kronor, exklusive finansiella investeringar. Budgeterat för året var 172 miljoner kronor.

Investeringar i infrastruktur pausades tidigt under året, som en åtgärd för att få balans i ekonomin. Bland annat har ombyggnation av Centralvägen och cirkulationsplats Gredelbyleden skjutits på framtiden.

Inom fritid och kultur genomfördes underhållsinvesteringar vid Alsike konstgräsplan och klubbstugan vid Engvallen. Belysningen byttes ut till led.

Utbildningsnämnden gjorde en större investering i nätverk för digitala nationella prov (2,2 miljoner kronor). Övriga investeringar handlade om inventarier och läromedel.

Under året gjordes strategiska markköp för 21,4 miljoner kronor (Vrå). Lokalförsörjningen investerade i ytskikt och inventarier för 6,3 miljoner kronor.

Exploateringsinvesteringars utgift var 28,1 miljoner kronor (budgeterat var 55,5 miljoner kronor). Avvikelsen beror på uteblivna investeringar i Sågenområdet.

Investeringar per nämnd

Miljoner kronor

Kommunens medarbetare

Vid utgången av 2023 hade Knivsta kommun 1 124 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 29 personer. Könsfördelning bland tillsvidareanställda i kommunen var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Inom ledningsbefattningarna (chefer) var fördelningen 77 procent kvinnor och 23 procent män.

Kvinnors medianlön utgjorde 99 procent av männens medianlön i Knivsta kommun. Den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgick till 6,42 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år (6,8 procent).