Ekonomisk analys 2025

Finansiella nyckeltal

Utdebitering per skattekrona: 20,91 kronor

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag: 95,6 procent

Nettoinvesteringar: 40,5 miljoner kronor

Låneskuld: 0 kronor

Soliditet, eget kapital i procent av tillgångar, inklusive pensionsförpliktelser: 24,3 procent.

Årets resultat

För Knivsta kommun blev årets resultat plus 65,5 miljoner kronor. Budgeterat resultat för året var 28,9 miljoner kronor. Resultatet är starkare än det budgeterade med plus 36,5 miljoner kronor. Av resultatet avser 11 miljoner kronor en jämförelsestörande intäkt som uppstod när åtagandet om medfinansiering av trafikplats vid E4 övertogs av Uppsala kommun.

Resultatet för 2025 är positivt och motsvarar 4,4 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. För Knivsta kommunkoncern var resultatet plus 76,9 miljoner för året. Det positiva resultatet stärker kommunens ekonomiska ställning och möjliggör fortsatta satsningar på välfärd, infrastruktur och långsiktigt hållbar utveckling. I koncernen ingår kommunen samt förbund och bolag där kommunen har ägarandelar, som Knivstabostäder AB, Kommunfastigheter i Knivsta AB och Roslagsvatten AB.

Skatteintäkter, bidrag och kommunalekonomisk utjämning

Kommunens skatteintäkter ökade med cirka 67 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med 2024. De generella statsbidragen och utjämningsbidragen var totalt 187 miljoner kronor vilket är en ökning från 178 miljoner året innan.

De ökade skatteintäkterna, bidrag och kommunalekonomisk utjämning beror bland annat på att kommuninvånarna har blivit fler. Fler invånare innebär både ökade skatteintäkter och ökade verksamhetskostnader, liksom behov av investeringar.

Intäkter förutom skatteintäkter

Under 2025 ökade de externa intäkterna med 7,3 procent, cirka 22 miljoner kronor, till drygt 318 miljoner kronor. Exploateringsnetto och exploateringsbidrag uppgick till 21 miljoner kronor, vilket är cirka 5 miljoner kronor högre än året innan. De riktade statsbidragen minskade till 130 miljoner kronor, vilket är minskning med cirka 9 miljoner kronor – minus 6,6 procent – jämfört med föregående år.

Kostnader

Kommunens bruttokostnad för året blev 1,7 miljarder kronor. Det innebär att kostnaderna ligger på ungefär samma nivå som förra året.

Kostnaderna handlar exempelvis om köp av platser i förskola, grundskola, gymnasieskola, avgifter till kommunalförbund med mera. Personalrelaterade kostnader var oförändrade 2025 på grund av lägre kostnader för pensioner.

Pedagogisk verksamhet – skola och förskola – står för cirka hälften av kommunens kostnader, medan vård och omsorg står för ungefär en fjärdedel.

Nämndernas nettokostnader och resultat

Nämndernas nettokostnader och resultat exklusive finansförvaltningen,
miljoner kronor

Fördelning av verksamheternas kostnader

Procent

Medarbetarna är kommunens största kostnad och tillgång. Kommunen köper även verksamhet från privata företag och andra kommuner. Exempel på köpta tjänster är drift av särskilda boenden, gymnasieskolan, vuxenutbildning, friskolor, enskilda förskolor och avfallshanteringen. I ”övriga bidrag” ingår bland annat stöd till föreningslivet.

Investeringar

Den totala investeringsutgiften, inklusive förvärv av finansiella tillgångar, var 48,9 miljoner kronor. Motsvarande utgift föregående år var 28,2 miljoner kronor.

Årets investeringsplan för anläggningstillgångar uppgick till 75 miljoner kronor. Utfallet blev lägre än budget, med en avvikelse på 34,5 miljoner kronor och förklaras framför allt av flera stora investeringsprojekt där stadspark och fotbollsplan fortfarande befinner sig i projekteringsfasen. De här projekten påverkas av externa faktorer som det allmänna konjunkturläget och Trafikverkets investering i fyra järnvägsspår genom kommunen.

Samhällsutvecklingsnämnden har prioriterat arbete med underhåll i befintliga anläggningar. Inom parkverksamheten investerades även i ett nytt arbetsfordon.

Exploateringsverksamheten präglas normalt av investeringar och efter några svagare år har dessa åter tagit fart. Årets utgift uppgick till 24,7 miljoner kronor.

Den största investeringen avser slutförande av allmän platsmark, såsom gator och parker, i området Centrala Ängby. Under året har investeringar också gjorts i parkeringsplatser i centrala Knivsta.

Kommunstyrelsen har slutfört förstärkningen av grunden i Eda lägergård.

Socialnämnden, utbildningsnämnden och bygg- och miljönämnden har inte gjort några investeringar under året.

Investeringar per nämnd

Miljoner kronor

Kommunens medarbetare

Vid utgången av 2025 hade Knivsta kommun 1 183 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 40 personer. Den största ökningen finns inom Utbildningskontoret, där antalet tillsvidareanställda har ökat med 26 personer.

Könsfördelning bland tillsvidareanställda i kommunen var 77,4 procent kvinnor och 22,6 procent män. Inom ledningsbefattningarna (chefer) var fördelningen 78,33 procent kvinnor och 21,67 procent män.

Generellt sett finns det ett urval av sökande till de flesta lediga tjänster, men inom några befattningar kan det vara svårt att hitta rätt kompetens. Rollerna sjuksköterskor och exploateringsingenjörer bedöms ha mycket hög kompetensbrist.

Den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgick till 6,05 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år (6,13 procent).