Ekonomisk analys 2021

Finansiella nyckeltal

• Utdebitering per skattekrona: 21,51 kronor
• Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag: 95,2 procent
• Nettoinvesteringar: 163 miljoner kronor
• Låneskuld: 0 miljoner kronor
• Soliditet, eget kapital i procent av tillgångar, inklusive pensionsförpliktelser: 45,9 procent

Årets resultat

Årets resultat blev 58,6 miljoner kronor för Knivsta kommun. Budgeterat resultat för året var 11,3 miljoner kronor. Resultatet för 2021 är positivt och motsvarar 4,8 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning.

För Knivsta kommunkoncern var resultatet 90,9 miljoner kronor, i koncernen ingår Knivstabostäder AB, Kommunfastigheter i Knivsta AB och Alsike Fastighets AB.

Skatteintäkter

Kommunens skatteintäkter ökade med 65,5 miljoner kronor, nära 5,6 procent jämfört med 2020. Under året har generella statsbidrag höjts, både tillfälliga och permanenta tillskott som kompensation till kommunerna för lägre skatteintäkter som pandemin medfört. Men även fler kommuninvånare påverkade positivt.

Intäkter förutom skatteintäkter

Under 2021 sjönk de externa intäkterna med 4 procent, cirka 12 miljoner kronor, till 286,8 miljoner kronor. Det förklaras främst av att exploateringsbidrag och ersättningar var 13 miljoner kronor lägre än året innan. Dessa var dock ändå fortsatt goda och uppgick till 60,2 miljoner kronor.

En annan förklaring till minskade intäkter är att de riktade statsbidragen för pandemin, som avser att täcka kommunens extra kostnader inom vård och omsorg för skyddsutrustning med mera, minskade under året.

Kostnader

Kommunens kostnader har ökat med 1,6 procent. Nära 60 procent av kostnaderna står pedagogisk verksamhet (förskola/skola/gymnasiet) för, medan vård och omsorg står för en fjärdedel.

Kostnaderna för skola/förskola och vård och omsorg har ökat med 2,2 procent; det är en relativt liten ökning och kan förklaras av fortsatt arbete med en kostnadseffektiv organisation. Även pandemin antas ha en effekt då färre efterfrågar omsorg trots behoven av kommunal service.

Kommunen affärsverksamhet renhållning har haft en kostnadsökning om 9,5 procent vilket är tydligt kopplat till pandemin. Kostnaden för flyktingmottagande har successivt minskat de senaste åren vilket går att relatera till Sveriges nationella flyktingmottagande.

Nämndernas nettokostnader och resultat

Nämndernas nettokostnader och resultat exklusive finansförvaltningen,
miljoner kronor

Nämndernas resultat 2021 innebär ett överskott på 31,5 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens resultat var 3,6 miljoner kronor (6,7 miljoner kronor). Stödverksamhetens överskott uppgick till 2,7 miljoner kronor. Stödverksamhetens överskott beror främst på vakanser och frånvaro under året, men även på extraresurser för innovations- och förändringsarbete, som har skapat ett visst överskott.

Kultur och fritid gör ett underskott med 505 000 kronor. De externa intäkterna har minskat under pandemin och det har påverkat simhall och idrottsanläggningar negativt, trots att en lokal hyrts ut till Region Uppsala som vaccinationsmottagning.

Socialnämnden har fortsatt påverkats av pandemin, då de statliga bidragen minskade under 2021. Nämndens överskott var 5,7 miljoner kronor (föregående år 8,5 miljoner kronor i överskott). Nettokostnaden har minskat med 1,5 procent. Lokalkostnader, konsult och bemanning bidrar till lägre kostnader, medan lönekostnaderna för egen personal har ökat med 2,3 procent.

Kostnaderna för köp av huvudverksamhet, omsorgsplatser enligt SOL och LSS samt entreprenadavtal har ökat med 6,8 procent. Fler brukare har valt privat leverantör av hemtjänst, och inom LSS har antalet boende med särskild service ökat med 25 procent (från 36 till 45 boende).

Utbildningsnämnden gjorde ett överskott med 10,7 miljoner kronor. Resursfördelningsmodellen för förskola och grundskola på barn- och elevnivå är ett pengsystem. Där har till exempel en förskjutning från barn 1–3 år till 4 – 6 år, med olika ersättningsnivåer, inneburit lägre ersättningar till förskolan. Inskrivningsgraden på fritids har minskat på grund av pandemin, så att grundskolorna har fått ut lägre ersättning. Detta genererar ett överskott om 8,3 miljoner kronor i pengsystemen. Under året har kostnaden för skolskjutsar minskat avsevärt genom nytt avtal.

Samhällsutvecklingsnämnden gör ett överskott med 10 miljoner kronor, där exploateringsbidrag för utbyggnad av allmän platsmark i samband med bostadsbyggande påverkar gatuenhetens resultat kraftigt (+15 miljoner kronor).

Avfallsverksamheten har haft ökade kostnader för kretsloppsparken under pandemin. Dessutom innebar en senarelagd lagstiftning om ersättning för insamlade förpackningar uteblivna intäkter, underskottet uppgår till drygt 2 miljoner kronor.

Bygg och miljönämnden gör ett överskott på 920 000 kronor. Verksamheten stadsbyggnads (bygglov, kart- och GIS) externa intäkter uppgår till 7,6 miljoner kronor vilket är drygt, 2,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Miljötillsynsverksamhetens intäkter avviker negativt med 2,5 miljoner kronor. Kommunfullmäktiges beslut under pandemin att reducera tillsynsverksamhetens avgifter förklarar delar av intäktsbortfallet.

Fördelning av verksamheternas kostnader

Procent

Kommunen största kostnad och tillgång är medarbetarna, men kommunen köper även hel del verksamhet från privata företag och andra kommuner. Exempel på köpta tjänster är drift av särskilda boenden, gymnasieskolan, vuxenutbildning, friskolor, enskilda förskolor och avfallshanteringen. I ”övriga bidrag” ingår bland annat stödet till studieförbunden.

Investeringar

Kommunen bruttoinvesterade 2021 för 163 miljoner kronor. Infrastrukturinvesteringarna uppgick totalt till 158 miljoner, varav exploateringen utgör 138 miljoner.

Den största investeringen under året var markförvärv från kommunens dotterbolag Alsike Fastighets AB, 103 miljoner kronor. I området Centrala Ängby investeras i gator och vägar för 27,4 miljoner kronor som finansieras av exploatörerna. Investeringar i trafiksäkerhet och belysning uppgår till 7,1 miljoner kronor. Underhållsinvesteringar i befintligt gatunät uppgår till 5 miljoner kronor, inköp av konst till 784 000 kronor.

Investeringar per nämnd

Miljoner kronor

Kommunens medarbetare

Vid utgången av 2021 hade Knivsta kommun 1 117 månadsanställda, vilket omfattar både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Könsfördelning bland tillsvidareanställda i kommunen var 79 procent kvinnor och 21 procent män. Även bland ledningsbefattningar (chefer) var fördelningen 70 procent kvinnor och 30 procent män. Kvinnors medianlön utgjorde 101 procent av männens medianlön i Knivsta kommun.

Den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgick 2021 till 6,8 procent, jämfört med 8,1 procent för året innan.